"Är det humanism eller girighet som ligger bakom svenskens hat mor invandrare?"

Nej det gör ni inte. Ni kan fortsätta intala er själva tills ni spricker av självgodhet. Jag kan er.

Jag har all rätt att vara bitter. Och det SKA du förtstå. Jag önskar att jag aldrig fanns. Det SKA ni alla förstå och ta till er.



Klart du skiter i din egna familj. Självklart gör du det.

Jag har mina egna anledningar att faktiskt inte vara särskilt sympatisk mot min tågolycka till släkt. Det tror jag inte du å andra sidan har gemtemot din.

Hela vänsterns slutmål är ett samhälle där all naturlig ordning vänts upp och ner och vi alla förvandlats till någon sorts formlös gegga som i The End of Evangelion. Därför är erat påklistrade klimatvurm så absurt. För jag vet att ni inte är genuina. Ta av dig masken nu.



Och här vi återigen erat motsägelsefulla klassförrakt mot "svennar". Det är en sak med skräniga lågpannade idioter till svenskar som inte har något annat än hat att göma sig bakom. Men det är det enda du och dina gelikar vill se. Inte något annat. Du vill bara lyfta fram och belysa det värsta vår genpool har att erbjuda. För det är det som göder ditt narrativ.

Och det är massinvandringen som är girig. Den drivs utav kapitalister själva. Men det skiter ju egentligen ni Keynesianister i och har alltid gjort. Mycket enklare då att hitta på uttryck som "nyliberalismen" som ni kört med sedan 70-talet.

Vänstern handlar och har alltid handlat om avundsjuka. Jag är å andra sidan inte avundsjuk på rika människor. Och jag avskyr samtidigt egentligen rika människor och Kapitalism mer än vänstern alltid bara låtsats göra. Och jag avskyr noahidisk Konservatism utöver allt annat. Och även vänstern kan ju vara socialkonservativ så ni är alla egentligen samma noahidiska skrot och korn egentligen. Mitt förakt mot er alla är oändligt och bottenlöst.

Jag kan ha en egen gård där jag producerar egen mat och leva ett enkelt liv.

Du låter (inte bara här, utan i det mesta du skriver) mycket riktigt som om du har en tågolycka till liv bakom dig. Jag kan bara beklaga det.

Antar att det är därför du vill tro/hoppas/inbillar dig att alla andra har dolda agendor och enbart försöker jävlas eller luras.

Det låter som ett helvete att befinna sig i den vanföreställningen.

Men här ute i verkligheten funkar det inte så.

Jag har inget större hopp om att kunna få dig att fatta det,

men jag hoppas att det ljusnar en smula för dig någon gång.

Eller att du åtminstone någon gång kan begripa att människor kan drivas av något annat än egenintresse och avund.

Jag har inget "narrativ" som jag försöker framhäva. Jag svarade bara på TS fråga. Håll dig till ämnet och spåra inte ur.

Är det fel att se människor för de falska kräk och sociopater de är och hur de fått mig att mer eller mindre tvingas spela med i den narcissistiska pjäsen?

De exempel på välvilja du vill ta upp är antagligen bara samma gamla överspelade PR-trick och låtsas-empati som drivs utav just egenintresse. Självklart fattar väl även jag däremot att det finns genuint välvilliga och sympatiska människor. För sympatiska och välvilliga kankse. För de får ju ändå inget för det egentligen i detta idiotsamhälle. Bara de som inte ens är genuina och är bäst på att leka snäll vinner något i detta idiotsamhälle.

Det är inte fel i de (rätt sällsynta) fall när det faktiskt rör sig om falska kräk och sociopater.

Såna finns det förstås.

Men det betyder inte att det dräller av dem.

Sociopati skulle inte räknas som en diagnos om det var något som majoriteten av befolkningen led av.

Jag vill inte dra den här tråden åt helsike OT

men du verkar knappt kunna skriva "empati" utan att sätta "låtsas-" prefixet framför.

Det är lite tragiskt.

(Och oj, nu kommer du att be mig dra åt helvete för att jag tycker det.

Jaha, men sitt och var en bitterfitta då om du föredrar det. Tragiskt är det lik förbannat.)

Hela resonemanget är för övrigt så jävla knäppt: "för de får ju ändå inget för det egentligen". Man uttrycker/känner inte sympati/empati/välvilja för att man vill "få något för det".

Det är helt jävla ointressant för mig om jag "vinner något".

Om jag ens börjar tänka på om jag "vinner något" har jag ju redan gått över till fiendesidan och de falska kräken och sociopaterna.

(Finns det någonting överhuvudtaget du genuint gillar?)

Och för att hålla tråden på rätt sida av papperskorgen: TS bryr sig om sina syskons problem därför att h-n tror att det kommer att gå ut över honom om det går illa för dem. Inte mycket annat än bekvämlighet där, alltså. Svennarna "bryr sig om" (= gnäller över) samhällets problem eftersom de tror att det kommer att gå ut över dem själva om det går illa för samhället. Inte mycket annat än bekvämlighet där heller.

Men det är ju precis så vänstern jobbar.

Tillåt mig tvivla.

Vad då gått över? Du var redan på deras sida innan. Vänstern och Kapitalet har alltid stått på samma sida egentligen.

Fågelsång.

Vad har det här med vänster eller inte att göra? Jag pratar om vanlig sansad medmänsklighet och olåtsasempati. Sådan som jag har stött på även hos helt opolitiska gamla kyrksamma tanter.

Du är fanimig som en vildkatt på gatan, ungefär. Litar inte på någon. Missar aldrig ett tillfälle att misstro någons avsikter. Och går miste om en hel del på kuppen.

Det var det fånigaste jag har hört. Enade mot dig, eller vadå?

Då finns det lite hopp för dig ändå. Njut av fåglarna och sov gott.

jag bryr mig klart mycket mer om världens och samhällets problem än om mina syskons. De klarar sig ändå, vet jag, även om de gnäller. Och jag känner ingen skyldighet att hjälpa dem. Däremot en skyldighet att hjälpa världen och samhället.