Vi fortsätter på den bredare definitionen med Stiftelsens
"Vart jag är går". Har hört den på P3 ett par gånger och tyckt om den, riktigt bra svensk musik med svensk text, trallvänlig och inte helt ostark. När jag för första gången klickar mig fram till YT-videon så märker jag till min förvåning faktiskt att folk varit och debatterat "rasism" i kommentarsfältet. Själva videon är så fruktansvärt svensk att jag blir rörd när jag ser den, det är bilder från en typisk svensk släktträffsliknande fest med en kavalkad av typiskt svenska företeelser. Vackert som fan.
En annan P3-hit är Mando Diaos vackra tillika hembygdsromantiska Gustav Fröding-tolkning
Strövtåg i hembygden.
Citat:
Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad!—Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.
Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden svalt,
och det minnet är allt som är kvar.