Citat:
Jag beklagar sorgen. Så fruktansvärt. Jag går igenom samma, min mor avled för några månader sen mitt framför mina ögon, och det är precis som du beskriver att det är overkligt, men på kvällarna och nätterna kommer det över en. Det känns som att hjärnan blockerar det och försöker att förneka på något sätt, men sen sköljer en verklighetschock över en och det är fruktansvärt. En jävla mardröm.
Jag känner igen det du skriver med att det kommer upp bilder i huvudet, usch. Så jävla orättvist, varför finns det dödliga sjukdomar.
Jag känner igen det du skriver med att det kommer upp bilder i huvudet, usch. Så jävla orättvist, varför finns det dödliga sjukdomar.
Beklagar sorgen över din mor. Känner fortfarande likadant men värst är när man inte längre har något som distraherar som man har under dagen med ärenden och jobb och annat och huvudet ligger på kudden. Då kommer insikten igen med full kraft.
Begravningen har varit nu och det var en fin men också väldigt jobbig dag. Fint att så många kom och visade sin saknad. Det känns också väldigt tomt och uppgivet. Tror insikten att han är borta har landat lite mer nu. Kvar finns bara en enorm saknad.
