Vad innebär diskontering?

Hej,

Jag läser Lennart Schön's bok En modern svensk historia, och han för sig ibland med begrepp som är främmande för en 30-årig spoling som jag.

Ett av begreppen är "diskontering", i kontexten "rediskontera växlar". Vad som åsyftas är att Sveriges Riksbank under sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal (orkar inte gå tillbaks i boken för att kolla, sorry!) som bank fick ensamrätt på att trycka och ge ut pengar, och de privata bankerna fick i gengäld rätten att rediskontera växlar till Riksbanken.

En definition finns att finna här, men jag är lite trög när det kommer till ekonomi, och förstår inte riktigt begreppet. Det blir inte bättre av att wikipedia beskriver det hela som följer:

Diskontering innebär att ett värde omräknas bakåt i tiden med hänsyn till en given räntesats. Om aktier brukar man exempelvis säga att framtida händelser (god orderutveckling, stigande marknadsräntor, förbättrad vinstmarginal etc) kan vara diskonterat i kurserna. Det innebär att marknadsaktörerna i prissättningen av aktien redan räknat in sådant som man tror eller vet kommer att inträffa i framtiden. Begreppet är helt grundläggande för investeringskalkylering över lag.
Motsatsen, att räkna om ett värde framåt i tiden, har tidigare kallats kapitalisering, men det vanligaste uttrycket idag är diskontering framåt eller endast diskontering. Begreppet innebär i princip att göra en ränta-på-ränta-beräkning av ett värde fram till en given tidpunkt.

Man kallar alltså vad som tidigare ansetts vara motsatsen till diskontering, d.v.s. kapitalisering, numera för just diskontering? Vafalls?

Hursomhelst, skulle någon vänlig själv kunna förklara vad som menas med just diskontering på ett sätt som en jeppe som jag förstår, och särskilt vad gäller hela grejen att privatbanker fick rediskontera växlar till Riksbanken?

Mvh

Är nyfiken på vad du får för svar, men om jag killgissar så handlar det om att banker förr fick ge ut egna pengar, och när Riksbanken blev de enda med den rättigheten så kunde de andra bankerna lösa in sina utgivna pengar, med hänsyn till tid och ränta.

Säg att du och jag ingår ett avtal. Du ger mig en viss mängd pengar nu i utbyte mot att jag lovar att betala dig 100 kronor den 1 januari 2024. Ett sätt vi skulle kunna lägga upp det är att jag ger dig ett papper, och på det pappret står det ”[användaren diseuse] ska betala 100 kronor till innehavaren av denna papperslapp den 1 januari 2024”.

Efter att vi ingått detta avtal har jag en skuld, och du vad som kallas en ”fordran”. Denna papperslapp är, från ditt perspektiv, en tillgång. Likt andra tillgångar, så skulle du kunna vilja sälja den. Men till vilket pris? 100 kronor vore ett ganska högt pris. Rimligen kan vi tänka oss någon slags skillnad mellan priset för den här papperslappen idag, kontra värdet som ska betalas ut vid den tidpunkt som anges. Denna diskrepans kallas diskont. Det är besläktat med det engelska ordet discount ’rabatt’. Om du säljer papperslappen i utbyte mot 90 kronor, då är ”diskonten” 10 kronor.

Olika saker påverkar hur stor diskonten är. Om jag bedöms vara en pålitlig låntagare, då kommer diskonten vara låg. Om jag är opålitlig, då är diskonten hög. Idag, när det är flera månader kvar till nästa år, då är diskonten högre än vad den kommer vara den 1 december.

När du säljer din fordran till någon, då kallas det att diskontera med ett äldre språkbruk. Nuförtiden brukar man istället använda verbet diskontera för att beskriva den uträkning du gör när du beräknar vad det här löftet om 100 kronor den 1 januari är värt idag. Det senare är den definition du hittar i Wikipedia, som du citerade.

Centralbanken rediskonterar när de diskonterar (i den äldre bemärkelsen) en andra gång. När du sålde vidare den här fordran du hade, då diskonterade du en första gång. Om centralbanken sedan köper upp fordran av den person som du sålde till, då rediskonterar de.

Tack så hemskt mycket för svaret! :)

Nu kan jag förstå det hela lite bättre. Det är alltid lite jobbigt med ekonomi, tycker jag, när man måste hålla reda från vems perspektiv det ena är kredit eller fodring och inte. Dubbel bokföring i sitt esse, antar jag.

Som sagt, jag uppskattar verkligen ditt långa och informativa inlägg. Det är sådant här som Flashback och andra forum verkligen gör förträffligt — att ge informativa svar på frågor som diverse jeppar!

För 30-40 år sefan tjatade media oavbrutet om diskontot och aldrig om styrräntan.
Vad var diskontot och när blev det styrränta för hela slanten istället?

För 30-40 år sefan tjatade media oavbrutet om diskontot och aldrig om styrräntan.
Vad var diskontot och när blev det styrränta för hela slanten istället?

Diskontot och reporäntan var det ett evigt tjat om förr...

Styrräntan kallades förr för reporänta.

Tackar! Men talet om diskontot, vad vad har ersatt det?