Vad är så roligt med livet som jag inte förstått?

När jag tittar runt så har folk jävligt tråkigt på jobbet t.o.m. om man har lyxjobb som läkare, inte ens 1% läkare skulle dyka upp på jobbet om det inte vore för lönen som de är beroende av för att kunna överleva. Detta tar 40 timmar i veckan, sedan är livet fullt av andra lika tråkiga måsten så som städning, matlagning, dusch etc. som hör till överlevnad eller till det tråkiga livet.

Jag vet inte hur det är runt er, alla jag ser kämpar för lönen, kämpar för att inte gå upp i vikt. Det bästa med livet är kanske mat? och man måste gå runt hungrig för att se bra ut. Kanske också sex som mat. I övrigt är livet en enda utdragen kamp, men eftersom folk ändå skaffar barn frivilligt så måste det vara jag som missat något?

Vad är så intressant så man känner att man vill ge det till ytterligare andra så livet tvingas på dem med? För det är det som jag personligen känt och känner, att livet tvingats på mig utan att själv velat vara en del av helvetet.

Vad är det fantastiska med livet som jag inte kunnat förstå?

Livet är mycket kamp, som du korrekt identifierat, men om man kämpar för något meningsfullt så blir kampen givande. Vad som kan vara meningsfullt för dig kan jag inte svara på. Det kommer inte vara samma saker som är meningsfulla för mig.

Du har ju helt rätt. För 90% av oss människor så upplevs livet en aningens påtvingat. Inte som en gåva direkt. Det är några få som har tur med livets lotteri som tycker det är värt att leva och samma personer är ju också de som hörs mest i samhället så man kan lätt tro att man är den enda som upplever meningslöshet.

Kan du ge exempel på kamp som är meningsfull för dig eller för andra så jag får lite koll?

Utan skiten hade inte luckorna emellan varit värd ett skit. Det är där du ska leta, var tacksam över allt du vadar igenom när du fredag eftermiddag kan knäppa ett par öl i vårsolen, med podcast i öronen eller vad du nu tänder på

Varför skaffar denna hela denna 90% barn i så fall? Om inte ens läkare skulle gå till jobbet om det inte vore för lönen så kan du tänka dig hur det är för städare.

Jag förstår inte varför t.ex. författaren Einar Askestad blir helt galen så fort han hör om att någon valt bort föräldraskap. Han själv har kanske fem barn med fem olika kvinnor eller något liknande, han blir galen över andras val när det väl är hans egna val som är helt tokiga?

Det är nog väldigt få som reflekterar på det sättet du gör.

De flesta styrs mer eller mindre av sina drifter att överleva och föröka sig och tänker inte så mycket mer kring det än så. De är nöjda bara de blir tacos på fredag.

Svenskar är apatiska för att de har klena familjer, ingen sammanhållning, ofta inga barn alls eller är frånskilda.

Ni har helt glömt bort vad som fundamentalt ger livet mening och välmående.

Du beskrev livet för hur jorden går runt.
Vem säger att det måste vara fantastiskt?
Gör det du vill göra. Vill du inte jobba, gör inte det då. Men de flesta däggdjuren som inte jobbar dör eller blir hemlösa.

Menar du barn då eller? Jag levde en tid med en kvinna som hade barn och kan inte säga att jag saknar den typen av liv. Det är extremt inrutat och noll frihet.

Det som jag tycker gör livet värt att leva är att fundera över all förändring som sker, analysera händelser osv.

Stackare, jag älskar livet, hade velat för alltid om det bara gick. Finns så otroligt mycket bra i livet. Från ens intressen, musik, film, mat, sport, spel m.m. till att bara umgås och dricka öl med vänner är fan alltid underbart. Sedan allt man kan njuta av, från sex till att bara ligga och lata sig.

Problemet är att människan göra andras problem till sina problem. Jag är nog självisk nog att kunna älska livet. Skiter totalt i all hemskt som händer i världen, skiter i andras lidande, skiter i politik och annat sånt. Fokuserar på mig själv och att må bra.