Borde jag anmäla vården?

Lång historia kort, mår så pass jävla dåligt och svetten rinner. I alla fall. Behandlad med Oxynorm samt Oxycontin sen 2005 för kronisk värk (Remautologiskt) där inte kortison och NSAID preparat fungerat, därför sattes opiater in. Käkat 250 mg snabbverkande och 400 mg långtidsverkande under ca 7 års tid. Följt ordinationen, kan dock med handen på hjärtat att jag höjt doserna vid enstaka tillfällen p g a värken inte släppt. Nu har jag hamnat i läge igen där kroppen behöver högre doser och nu tänkte jag att nu får det banne mig vara nog, jag pallar ej mer. Mosad i skallen 24/7 och ständiga kontakter via 1177 för receptförnyelse.

Skrev ett brev via 1177 där jag bad att få sluta med opiaterna och önskade möte för utsättning och nedtrappningsschema. Ser sen 2 dagar senare i journalen att läkaren skrivit följande:
"Patienten skriver och vill sluta med opiater, patienten önskar nedtrappning, bokar in akut tid i morgon".

Åker dit och anmäler mitt besök i entrén, digitalt med körkort. Knallar upp och sätter mig i väntrummet. Efter en lång stund kommer en kvinna ut i civila kläder och presenterar sig som avdelningschef. Hon har med sig min ordinarie läkare samt en ORDNINGSVAKT. Vad i helvete är detta tänker jag.
Vi sätter oss i ett rum och chefläkaren säger att dom inte sysslar med nedtrappning och att jag har abstinens så får jag vända mig till psykakuten. Blir utskälld och klassad som en missbrukare och de vill inte längre ansvara för min vård. De har även skickat remiss till beroendemottagningen samt smärtenheten. De avslutar här nu all min vård hos remautologen.

Jag frågar vad fan det är som händer? Jag kommer självmant upp för att jag på egen begäran vill ha hjälp att sluta med medicinen. Klarar inte CT efter dessa doser och ber om hjälp. Blir då klassad som en missbrukare. Frågade om inte de är ansvariga hela vägen, då de satt in opiaterna. Men icke. Ordningsvakten hade de kallat in för de trodde jag skulle gå i taket. Jag höll mig dock lugn men fick panik och halvt utbrott när jag lämnade dom.

Tog mig till psykakuten och berättade om läget. Fick träffa överläkare och han sa att det är för jävligt. Han var på min sida och fattade inte hur de inte kunde bistå med ett nedtrappningsschema. Han menade på att jag hamnat i ett ofrivilligt läkemedelsberoende vilket sker per automatik efter så höga doser och så långvarigt nyttjande. Han sa att de ej vanligtvis kan hjälpa till men i han tyckte synd om och i mitt fall skulle han göra ett undantag. Han lovade att skriva ut opiaterna med strikt nedtrappnings schema. Men i samma stund säger min hjärna, tacka nej. Jag hör mig själv säga, nej tack. Jag var förbannad, tänkte på ordningsvakten och på vad avdelningschefen sa till mig där uppe på remautologen. All min ilska blev omvandlat till jävla annammar. Sa till psykdoktorn att detta ska jag fan fixa själv. Tackade för rådgivning och lämnade.

Nu sitter jag här dag 3 utan opiater efter sista intaget i lördags på 250/400. Mår som en tunna skit, men varje gång jag tänker på hur jag blev behandlad så får jag styrkan att fortsätta. Men nu till frågan. När jag kommit ur den värsta abstinensen och orkar, ska jag då göra en anmälan? Kommer der leda nån vart?

Ursäkta lite luddigt inlägg, men mår som sagt bajs. Tacksam för tips och råd.

Mvh,

Lägg din energi på något annat än att göra en anmälan som bara förstärker deras fördomar om att du är missbrukare.

Har du nån bakgrund med våldsamheter och hotfull attityd på det där stället så de har notiser om dig i journalen?
Annars- JA. Anmäl!

Hej,
Nej ingen som helst bakgrund med våldsamheter eller liknande. Aldrig vart några problem innan. Började nu i samband när jag bad om hjälp med att sluta. Blev så jävla förvånad och t o m lite ledsen att bli totalt söndermaglad på mötet och att dom hade ringt dit en ordningsvakt också. Kanske har råkat ut för samma sak tidigare då med våldsamma patienter, vad vet jag. Men som sagt, inget sånt i min journal. Därför jag även överväger att göra en anmälan.

Jag fattar inte. Varför skulle de inte syssla med nedtrappning? Läkare brukar väl bli glada om man kan ta så lite beroendeframkallande läkemedel som möjligt?

Hur ska du hantera värken utan smärtstillande?

Edit: Kan det vara så att läkaren är medveten om att han skrivit ut för mycket, och nu vill rädda sitt eget skinn, på något vis?

Förstår hur du menar. Ja, jag får se lite om några dagar när de mest fysiska besvären gett mer sig. En timma i taget nu.

Ja, säg det. De sa att de sysslar endast med remautologiska sjukdomar och utfasning av medicin ingår ej i deras arbetsuppgift. Vilket är skitsnack.

Jag skulle bli remitterad till smärtkliniken så borde få hjälp där.

Ja, mkt möjligt. 100 tals förskrivningar av oxy varannan vecka i flera år. Så mkt möjligt att läkaren är orolig. Ville ju avsluta all kontakt med mig också nu.

helvete vad är det för jävla oseriös verksamhet som de driver? skönt att du fick träffa en vettig överläkare iaf. Tycker absolut du skall föra det här ärendet vidare.

Det måste ha varit en jävligt rädd läkare som fått för sig saker. Det är ju helt sjukt. Nedtrappning är ju nåt som dom annars nästan tvingar en till!
Finns det inget du döljer i den här sjuka historien så tycker jag du ska anmäla direkt! Nämn också vad läkaren på psykakuten sa och hette så du får en viktig person med dig.

Nej, döljer inget. Ja, den läkaren har även skrivit i min journal att han rekommenderar att ansvarig läkare ska bistå med nedtrappningen. Så har hans anteckning t o m.

Ok. Då vill han nog försöka rädda sin egen rygg. Hade ju fixat vittnen och allt.
Å andra sidan borde han ju då beviljat dig en nedtrappning i hans vård, så att det inte "kom ut".
Men läkare är knepiga typer.

Jättebra ju! Ta med det i anmälan, då får den substans.