Citat:
Men det där är ju olika beroende på var broccolin är i sin mognadsprocess.Vänd buketten upp och ner när den är orörd så delar du stammen i fyra fjärdedelar, låter "träden" bara hänga kvar så har du fyra portionsbitar klara. Ner i potatisgrytan någon minut på slutet när vattennivån sjunkit och den hamnar ovanpå potatisen och blir lätt ångkokt. Upp på tallriken och skär i lämpliga tuggbitar bestående av både "träd" och "stam". Ät och var glad. 

Och beroende på hur den alltså "ser ut, " så finns det olika saker man kan - och bör - göra med den för att få bästa tänkbara slutresultat.
De där "trädliknande" varianterna, med massa fula grenar som spretar åt alla håll och kanter, det är egentligen den sämsta kvaliteten, och den är totalt värdelös egentligen. Det enda man kan använde den till är som kokt broccoli. Men kok bara inte får mycket för då förlorar du spänstighet och naturligtvis även själva utseendet.
Motsatsen till detta "trädet," är den mer "boll-liknande" kvaliteten.
Det är alltså när buketterna är så tätt sammanhållna att man inte ens kan se några "individuella grenar" - utan allt ser ut som en ... som en Boll helt enkelt.
Och detta är den allra förnämsta kvaliteten.
När den befinner sig i detta stadie, med denna ypperliga kvalitet, så liksom tigger den om att få lov att bli tillagad med all den kärlek och ömhet dina gourmet-smaklökar kräver.
Så, du delar helt enkelt varje sådan "boll," i fyra lika stora bitar - eller mindre om den är jättestor (färre om den är pytteliten).
Sen låter du fräsa bitarna, noggrant och under intensiv uppsikt, i tex smör (du behöver inte ens salta faktiskt).
Men, viktigt är att du vänder på bitarna med ganska så täta intervaller, och låter den få gå hela varvet runt - så att säga - tillräckligt många gånger för att den ska få den där alldeles speciella, och unika, konsistensen.
Det räcker alltså inte att bara hälla buketterna i stekpannan och röra om lite grand.
Nej, du måste vända varje bit samtidigt som alla dra, så att verkligen samtliga skärytor (och blomytan) får lika mycket tid i stekningen.
Du vill alltså få varje enskild sida att uppvisa tecken på karamellisering.
Men du måste vända regelbundet, så sagt, för det är det som gör inuti broccolin som är viktigt också.
Den måste bli så jämt som möjligt upphettad och precis Lagom uppmjukad där inne.
Det ska vara ungefär som tex Toffée, eller halvmjuk kola, när den är helt Perfekt.
Inuti alltså.
Utsidan ska ha färgade kanter på skärytorna och lite skiftningar i själva blomytan.
Du får nog lov att prova dig fram några gånger innan du lyckas komma på knepet, innan du lärt dig rätt handgrepp och börjat se hur man ska snurra den runt, runt, i lagom hastighet för att få allt Perfekt.
Detta är alltså verklige Gourmet-Broccoli.
Det är inget man bara slänger ihopa i en handvändning.
Men smakar det som kostar det, som man säger. Iaf kostar i form av din tid och odelade uppmärksamhet.
Du kan sen ha bitarna som någon slags "garnering" till tex en gräddstuvad Pasta.
Eller, som jag brukar göra, monterna några stycken på mina ostgratinerad varma mackor. De ska alltså läggas på den gratinerade ytan precis före servering - inte vara i ugnen alltså.