Tråden där sexarbetare diskuterar kunder och träffar

Jag har livserfarenhet. Ingen som helst erfarenhet i denna värld förutom det.
Läser tråden med intresse, och just denna del verkar det som att den stora bristen verkar vara olika syn på saker och ting. Kommunikation.

Det hela landar ju typ alltid i att SD är en snål typ som har svårt att med gränsdragning. En person som inte ser sig själv som sexköpare men som ändå ALDRIG låter en vara ifred.

Jag har ingen som helst anledning att tvivla på dina ord här.
Ingen alls. Du vet ju betydligt mer om saken än en som aldrig varit där.
Men trots det kan jag gissa mig till att om vi skulle fråga en av alla dessa 'snåla typer' som har problem med gränsdragningarna, så skulle vi få en annan bild av det hela.

Men visst, jag gissar bara.
Förlåt om jag är ute och seglar.

/VV

Ok? Men trådstartaren är ju glasklar, tycker du inte det?

Vad du (som utomstående?) tror och tycker är helt ointressant här. Du har hur många trådar som helst att göra din röst hörd i. Fattar du inte att just din åsikt är heeeelt ointressant här...? Liksom bara snälla sluta ta plats där du inte ska ta den? Du är inte ämnet här.

Det kan omöjligt vara bristande kommunikation eftersom jag tydligt uttryckt att jag behöver ekonomisk kompensation. Detta varken förändras eller blir en ny situation för att han får känslor.

Min erfarenhet av SD är lite annorlunda. Jag har inte haft någon äkta SD relation heller egentligen men dessa upplevelser har påverkat min bild av män och hur behändigt det är att vara en söt ung tjej.

Jag hade min första relation som liknande SD när jag var typ 16, han var kanske 22 och uppvaktade mig med grejer som jag hade pratat om att jag sparade pengar till. Vi hade aldrig sex eller kysstes inte, det var en bekants storebror och hade hittat mig på så vis. Jag umgicks bara med honom för att han var snäll, gav mig grejer och skjutsade mig och var en allmänt behändig kompis att ha. Han ville nog bli ihop med mig och försökte vara snäll så att jag skulle bli kär i honom. Jag utnyttjade det och lät han tro att han hade en chans enda tills att det inte gick längre. Vi slutade ses när min pojkvän påpekade att han tyckte att det var jobbigt.

Några år senare när jag fyllt 18 och hängde på krogen mycket så träffade jag nya män som ville ”ta hand om mig”, jag har alltid dragits till äldre män och de har tyckt om att ge mig som fattig student saker och service. Det var framförallt en som jag träffade länge som gav mig massa fina presenter, och han bodde praktiskt nog nära klubbarna jag gick på så hos honom kunde jag sova hos när jag ville, och han var väldigt bra i sängen med. Han betalade alltid allt när jag var ute med mina vänner, och om han inte kunde följa med själv då fick jag låna hans kort.

Denna relation har varit organisk och varit väldigt anpassad till mitt liv, allt har varit på mina villkor och jag har känt att det varit kvalitativt åt båda håll. Ingen av männen har varit värst krävande eller kvävt mig, utan det har varit väldigt naturligt. Jag fick heller inte pengar av männen utan saker som jag ville ha, allt från en ny mobil till bord på en nattklubb med massa champagne. När jag hade paus i mitt festande pga tex att jag bråkat med mina tjejkompisar så lockade han mig in till stan med en shopping runda tex, för att jag skulle må lite bättre - inte för att han skulle få ligga efteråt, höhö.

Mao, sträckan mellan att leva på som vanligt och att sälja sex har egentligen aldrig varit speciellt stor.

Jag tänkte i höstas att jag skulle kunna tänka mig en SD relation igen och reggade mig på diverse plattformar men jag hittade ingen som var intresserad av det som jag sökte. Och min kravnivå idag är mycket högre än den var tidigare. Alla män kändes så himla snåla och det ger mig så himla dålig energi då det är viktigt för mig att inte bli dränerad av något som jag vill ska vara kul. Annars blir mitt pris dubbelt så högt.

Det har aldrig hänt mig och kommer aldrig att hända.
Detta kan jag vara säker på då det är en principsak för mig. Jag skulle aldrig förhandla ner mitt egenvärde på det viset.
Vill vi(läs alla sexarbetare) ha en kk så hittar vi det på 10 sec.

När jag flyttade till Stockholm reggade jag mig på en sida för sugardating, men det var helt hopplöst att hitta någon seriös som ville samma sak som jag, plus att jag tyckte att alla var så snåla eller hade orimliga krav på mig. Så jag insåg ganska snabbt att det är nog mindre dränerande för mig att bara vara ”vanlig” eskort och träffa flera olika män istället.

Apropå frågorna och inläggen som kommit från personer utanför branschen, kom jag på vad jag nog tycker är mest jobbigt, svårt och dränerande med att jobba som eskort just i Sverige.

Svenska kunder har en tendens att se relationen som privat snarare än professionell!

Det kan yttra sig genom att män skickar långa beskrivningar av sig själva och ställer frågor om de kan tas emot som kund: Kan man träffa en ung eskort fast man själv är 50 år? Om man har en liten kulmage? Vill en eskort träffa mig om jag är vältränad och välutrustad? Många skickar luddiga beskrivningar om att de eftersöker intimitet, men de förklarar att de inte vill binda upp sig i en seriös relation (no shit Scherlock, inte jag heller). Jag har inte en enda svensk kund som när man ses inte säger ”med dig är det genuint, för du är en svensk hobbyeskort, med utländska rullande band eskorter däremot är det inte genuint”. Många har en föreställning om att man är nymfoman och därför arbetar som eskort (nej, jag arbetar för att få lön).

Varför är det så här? Jag tror många svenska kunder har dåligt samvete för att sexköp är så tabubelagt i Sverige, varav de projicerar en önskad bild av eskorten mot denna.

Personligen, precis som många andra eskorter, önskar jag att bemötas respektfullt, synonymt med professionellt. Skriv till mig vilken tid och plats du vill ses. Det är det enda jag behöver veta som tjänsteutövare i detta sammanhang.

Personligen ser jag också risker med att träffa kunder som önskar en alltför privat relation. Risken är att de blir kära och svartsjuka. Jag tror att det kan vara en farligt för en eskort. Har läst många brottsfall där en kund eller annan person blivit kär i en eskort och sen brukat ohyggligt våld mot denna med anledning av svartsjuka. Min enda negativa erfarenhet som eskort har jag också i ett sammanhang där en kund kärat ner sig i mig.

Säger att svenskar har denna syn på eskorter då jag har och har haft en del kunder från Västeuropa. Britten och holländaren förstår att de köper en tjänst, men svensken gör tyvärr inte alltid det.

Med det sagt har jag ett bra sexliv och hyser varma och kärleksfulla känslor gentemot mina stamkunder, men att utveckla en sådan relation till dem har bara varit möjligt för att det är tydligt att de i grund och botten förstår att vår relation bygger på ett utbyte av tjänster, och då känner jag mig bekväm och trygg med dem.

Det brister inte i kommunikationen om man kontaktar en tjej genom en sida där hon säljer sexuella tjänster, varav man sedan gör en överenskommelse om att sexuella tjänster ska ges SD:n ett visst antal gånger i månaden, för en viss kostnad.

Som du säger kan SD:n trots det säkerligen se eller uppleva relationen på ett annat vis, precis som att en man kan känna privata känslor av kärlek för andra han möter i ett professionellt sammanhang: kassörskan som ler på Ica, frisören som pysslar om en, psykologen som lyssnar, undersköterskan på äldreboendet som tar så bra hand om mamma, massören som löser upp ens stress, receptionisten som är hjälpsam på hotellet, sjuksköterskan som stryker en i pannan på sjukhuset, osv. Men en upplevelse återspeglar inte alltid den reella relationen.

Detta är en tråd där eskorter diskuterar sitt arbete. Du är inte sexarbetare och verkar inte heller frekventera eskorter. Vi behöver inte killgissningar om hur våra kunders psyken ser ut, det vet vi mer om än dig då vi är professionella. Vill vänligen be dig inte skriva i tråden om du inte har något av relevans i relation till trådinnehållet att bidra med. Ha det bra!

Aaah, så vad vill du säga? Vad tycker du själv att du tillför ämnet? På riktigt?

Yes vi fattar att du vill berätta för mig (och andra?) om vilken fallen kvinna jag är. Men är det ämnet i tråden? Tina upp glaciärspricka, käft och inte minst hjärna och återkom när du har nån form av cirkulation.

Jag pratar gärna med dig om saken men inte i den här tråden. Det är svårt ot. Starta en ny tråd så kan vi prata!

Det har aldrig hänt mig att jag gjort om en kund till en KK men hade jag varit singel och haft en annan typ av sexualitet (jag får inte ut något av sex utan känslor) så är jag inte emot det principiellt.

Angående sugardejting så har jag också försökt med den typen av sexarbete men som många av er andra har jag uppfattningen av att sugar daddies är den mest desillusionerade typen av sexköpare och de vill ha väääldigt mycket för en tiondel av priset. Jag har hört från utländska kollegor att sugardejting funkar bättre i många andra länder.

Svenska kunder upplever jag som grupp har mycket större problem att finna sig tillrätta i sexköparrollen jämfört med internationella kunder som lättare verkar förstå hur man är en bra kund OCH kan ha en fantastisk stund ihop med sexarbetaren, inklusive ärliga tankeutbyten, genuina skratt, fina stunder osv.

Många svenska kunder verkar tycka att det är rimligt att om sexarbetaren gör ett bra jobb (ger honom en fantastisk stund och får honom att känna att mötet lika väl skulle kunnat äga rum utan pengar) så är det rimligt att börja pruta (för hon har det ju så bra med honom…) eller förvänta sig mer tid/extratjänster osv. Den inställningen är ett väldigt effektivt sätt att döda den toppenservice som en gång fanns. Om man gillar vårt arbete är det rimligare att belöna det än att göra tvärtom. 😊

Känner dock att jag gnällt lite väl mycket på mindre bra kundtyper i mina inlägg i den här tråden, antagligen mycket för att det inte är överallt man kan ranta över de negativa aspekterna i jobbet med andra sexarbetare.

Icke att förglömma är att svenska män generellt är en mycket säker grupp att träffa som sexarbetare och det finns mängder av exemplariska sexköpare där ute som verkligen inte förtjänar den skit de får som grupp av samhället, typ blir utmålade som våldtäktsmän och annat trams…

Jag har många stamkunder som är extremt respektfulla, uppskattande, generösa, lättsamma, trevliga och allmänt fina individer. De flesta har jag träffat under måånga år och jag älskar att ta hand om dem, prata med dem, överraska dem osv. De bra kunderna ger jag allt för och de får en väldigt personlig service. Jag är verkligen en serviceperson på det sättet, det finns inget jag gillar bättre än att ge service (och ta emot också för den delen).

Jag känner väldigt stor glädje över att tänka på mina stammisar. Inte nog med att de gör mina arbetstimmar trivsamma, roliga och intressanta, de är basen för ett ekonomiskt tryggt och fritt liv för mig. Ska som sagt skriva lite mer senare om mina favoritkunder.

Ja, ja, ja! Så bra uttryckt!

Det finns så många andra trådar och möjligheter att uttrycka typ vadsomhelst här på forumet. Snälla kan vi inte låta den här tråden vara det trådstartaren vill? En tråd där SEXARBETARE berättar om sina erfarenheter av branschen. Vad andra gissnings och dissningspersoner tycker kan väl tas nån annanstans? Frågor är så klart ok men avsides förklaranden (utomstående berättar hur det minsann går till) kan vi väl få slippa just här?

Tack för att ni tar er tid att läsa och låta oss ha denna tråd där vi kan dela med oss av tankar som i vanliga fall är svåra att förmedla.

Min första riktiga kund inledde jag en relation med. Kallar honom min första riktiga för att han var den första som jag faktiskt tog betalt för irl sex med som ville ha en helt vanlig träff eller vad man ska säga.

Skulle aldrig hända idag då jag lärt mig av mina misstag. Men nu när jag tänker efter har jag svårt att se hur det ens gick till. Jag var ung och dum får jag skylla på. Han var 20 år äldre än mig, bodde 10min gångväg ifrån, hade ordnat liv, barn varannan vecka osv. Var väldigt bekväm med honom och kände mig trygg med honom. Samtidigt hade vi träffats på ett väldigt konstigt sätt. Men vi pratade varje dag på kik, insåg att vi gillade varandra, började hänga flera dagar i veckan. Han var verkligen schysst. Och vid denna tidpunkt hade jag en väldigt strulig familjesituation vilket gjorde honom till en fristad för mig att komma till.

Han hjälpte mig även upptäcka sex och ge mig en positiv bild av sex. Sen tog det slut när vi flyttade ifrån varandra men det hade det nog gjort ändå förr eller senare. Vi har fortfarande kontakt, senaste idag talade vi med varandra.