Citat:
Ursprungligen postat av
PeterNoster
För oss som jobbar med modem känns en modulator-demodulator mer naturligt än ett modulator-demodulator. Har aldrig hört annat än en men blivit tillrättavisad många gånger.
Säger du en transceiver eller ett transceiver
transceiver = transmitte+receiver
Ljus har våglängd som är inversen på frekvens. Ljuset moduleras-demoduleras inte i fibern.
Hmm, men ordet modem är förkortning och sammansatt av de två orden modulator och demodulator. Ett modem är alltså
två apparater som är ihopbyggda till en enhet.
Det är väl därför som "ett" modem har fått hänga kvar istället för "en" modem.
Eller om man nu ska vara noga en modulator och en demodulator.
Alla parvisa konstruktioner får "ett" i obestämd form.
Ursprungligen så var de olika kretsar, de olika akustiska modemen med koppar/lurar som man fäste på telefonluren. Dessa hade bara en ynklig baudrate på 300 Baud (= Baud = Bits per sekund).
Däremot så säger alla en transceiver istället för ett transceiver, så där har du rätt. Att man kan inte alltid förutsätta när man ska använda en eller ett.
Och svenskan har en lustighet där, man kan säga "ett vatten", och mena "ett fiskevatten" eller "ett vattendrag", typ.. Men man säger en flod eller en älv, till exempel.
Ibland har det att göra med översättning från engelskan "an och "a". An användes om substantivet som följer efter inleds med en vokal, tex "an egg". Inleds substantivet med en konsonant så blir det "a". "A" används också alltid om ett par, "a pair". Eller "a pair of scissors".
Citat:
Ursprungligen postat av
PeterNoster
Ljus har våglängd som är inversen på frekvens. Ljuset moduleras-demoduleras inte i fibern.
Ljuset har en egen frekvens ja, men den är extremt hög. Bara att räkna på typ våglängden för rött ljus 620 nm och hastigheten 300 000 km/sek.
https://www.vedantu.com/question-ans...6f17528ce17b88
Citat:
But unfortunately, we are given none of these quantities. But we know that the red light belongs to the visible range of the electromagnetic spectrum and they are found to be in the range of 620nm to 750nm in wavelengths. So we could find the corresponding frequency range.
∴fmax=4.84×10^14Hz
484 000 GHz alltså.
Detta blir alltså högsta möjliga frekvens på bärvågen och kan samtidigt också bära en bithastighet på
484 000 GBit/sekund.
Det är dock inte den frekvensen som moduleras/demoduleras i dagens utrustning, den är mycket lägre.
Utan ljuset moduleras istället i snabba pulser, inte likasnabbt som 484 000 GHz precis.
Man kan idag inte bygga en laserkavitetet som är så liten som skulle kunna tillåta så hög frekvens, och att kaviteten skulle då vara lika liten som bara en våglängd.
Skulle man kunna skicka in flera frekvenser på ljuset, dvs olika färger på ljuset så finns det teoretiska möjligheter att höja bitraten kraftigt, men komplicerar förstås den optik som måste till.
Den så kallade splittern behövs som delar upp ljuset i olika färger.