Citat:
Ursprungligen postat av
Florman
Hej!
Har mått dåligt en längre tid (3 mån) efter att en kollega tafsade på mig dagligen och även stoppade in fingrarna i min rumpa. Det slutade med en internutredning och eftersom "ord stod mot ord" så fick jag inte förlängd anställning. Dock så kommer fallet att gå till åtal, men verkar dröja.
Nu börjar jag piggna till och funderar ju på att söka nytt jobb. Eller rättare sagt, jag söker jobb!
Allt utom tafsandet funkade bra på senaste arbetsplatsen, var omtyckt och fick ofta höra att jag var duktig och lättlärd. Så tror att jag kan få goda vitsord av chefen, även om hon inte förlängde min anställning, men vad vet jag.
Gör jag bäst i att berätta på en ev. intervju om tafsandet, eller bör jag hålla det hemligt? Hur uppfattar en potentiell arbetsgivare att man varit med om en sån här internutredning som förvisso inte ledde nån vart, men det resulterade åtminstone i åtminstone åtal? Kommer jag att ses som risk att bli ett framtida problem, eller som mogen om jag berättar vad jag lärt mig av hela processen?
Har ju en lucka av dåligt mående i mitt CV att förklara tänker jag också. Har tidigare varit kärnfrisk och jobbat mycket övertid och dagligen.
Beklagar din situation. Du verkar ha varit utsatt för sexuellt ofredande och det är ett brott. Om det skett upprepat har även arbetsgivaren ett ansvar.
Du undrar nu hur du lättast går vidare karriärmässigt.
Om man ska se taktiskt och pragmatiskt på det så har ju inte tafsandet med din arbetsprestation att göra. Så det är inget att skriva in i CV:et eller framhäva vid en intervju.
Fokusera i stället på dina förmågor och vad du kan tillföra dina kommande arbetsgivare.
Tre månader är inte så himla lång tid. Det kan man ha mellan avställningar för att omorientera sig, resa, söka jobb, fokusera på sin familjesituation etc.
Men om du får en direkt fråga om din frånvaro ska du inte ljuga. Säg sanningen. Var rakryggad, kortfattad och saklig.
Har du fått någon hjälp förresten?
Lycka till.