Moment / momentum

En svensk skidskytt säger sig «ha momentum», ett ord som förekommer allt oftare, inte minst på Flashback. Men ordet betyder i svenskan «vändning till positiv trend», vilket inte är vad som avses, givet kontexten i övrigt.

Det är därmed fråga om en pseudoanglicism, i det att man avser den engelska betydelsen av ordet, vilken på svenska översätts «moment» i den fysikaliska betydelsen, det vill säga att man har en kraft som verkar i en bestämd riktning, «go», «flyt» och så vidare i överförd bemärkelse.

Hur stävjar man detta missbruk, och varför är inte medierna behjälpliga i detta ändamål?

Fysik:
En. momentum = Sv. rörelsemängd
En. moment = Sv. moment

De menar alltså att de har massa och hastighet och är svårstoppade.
De menar inte att de rullar nerför skidbackarna.

I skidskytte är det dessutom elakt att ha ändamål.

Finns i engelskan också:

http://www.sportpsychologytoday.com/youth-sports-psychology/momentum-in-sports/

Om man ska översätta det till vardagssvenska så betyder det att »vara i flytet«, med andra ord att allt stämmer för stunden.

Man säger inte att en agent har momentum på engelska heller.. Det är fel på båda språken. Man kan använda momentum i ett kroppsmekaniskt avseende däremot.

Det är inte så konstigt att momentum finns i engelskan i den betydelsen, eftersom det är från engelskan momentum har lånats in i svenskan i betydelsen ”snöbollseffekt”, ”det att något tar fart”.

Grundbetydelsen av engelskans momentum är förstås fysikens ”rörelsemängd”, dvs den enhet som definieras som massan gånger hastigheten för ett föremål. Denna är konstant så länge föremålet inte påverkas av yttre krafter, vilket gör att den sentida folkliga betydelsen av momentum är något märklig; den tycks indikera att ett objekt skulle kunna få upp farten och öka massan (och därmed den samlade slagstyrkan) bara genom sin egen rörelse. Det låter som motsatsen till det som fysikbegreppet ”rörelsemängd” belyser, alltså att det är fråga om en storhet som konserveras i ett slutet system.

Om du läser TS så finns inte den förståelsen där, vilket var vad jag svarade på.

Det är inom sportens värld [förmodligen hockey med sitt ordlekande] detta börjat tillämpas och då mest i betydelsen »temporärt kraftövertag«.


Tycker inte att det fetmarkerade är konstigt. Det handlar till stor del om »framgång föder framgång« och »tron på sig själv«, alltså den inre kraftens förmåga.

Ja, och därför borde man ha valt ett uttryck som inte strider mot fysikens lagar.

Vem är »man«?

Hur ord, uttryck och slang fäster i vardagsspråket är en generisk process.

Nej, det finns ofta ideologiska eller andra agendor bakom begreppsbildning, även om ren dumhet också är en faktor. Förr hette det t ex ”krigsmakten” men numera ”försvarsmakten”. Och mannen på gatan säger ”friskolor” trots att ”privatskolor” bättre beskriver dessa inrättningars ontologiska status.

Jag skulle säga att det är en absolut minoritet ord och utryck som styrs genom ideologiska agendor. Tror att du får tänka till en gång ytterligare. De flesta försök att styra språket har ju gått helt ner i diket.

Friskola och privatskola är helt olika företeelser. En friskola är en fristående skola som den offentliga sektorn inte driver, men som huvudsakligen finansieras via skattemedel. En privatskola driver sin verksamhet via elevavgifter.