Om man r en hedonistisk/eudaimonistisk utilitarist verkar det inte uteslutet att vrlden r sdan att man br tvngsinseminera djur och lta avkommorna leva korta inomhusliv i fngenskap vilka slutar genom slakt.
Inledningsvis kan ngot mer generellt sgas om hedonistisk utilitarism, eftersom det r av relevans om man funderar p vilka stt som r rimliga vis att berra det specifika problemet du nmner.
Axiologin som frutstts av hedonistiska utilitarister sgs ofta vara monistisk. Lycka/behag uppfattas som det enda intrinsikalt vrdefulla. Ofta tnker de vl sig att varje frekomst av lycka/behag har ett mer eller mindre stort positivt vrde, och att varje frekomst av obehag/lidande har ett mer eller mindre stort negativt vrde. Ngra betonar att det r frga om variation i blott en dimension.
Frgan r hur rimligt det r? Varfr inte t.ex. uppfatta fina naturlandskap, kunskap, mod, rlighet, rttvisa och godhet som intrinsikalt vrdefulla, snarare n att uppfatta blott behag och lycka som det? Och varfr inte uppfatta t.ex. feghet, sadism, vanfrestllningar, slakt och tortyr som intrinsikalt dliga? (Det m dock ppekas att det finns skl till att tro att tminstone godhet frutstter ngot annat intrinsikalt vrdefullt n sig sjlv. Fr den delen har man gjort aningen olika distinktioner mellan intrinsikalt och extrinsikalt vrde, vilka skiljer sig ngot frn liknande distinktioner mellan egenskaper.) Faktiskt verkar mnga motexempel till hedonistisk utilitarism visa att tminstone vrdefilosofin som frutstts r bristfllig, men inte ndvndigen att konsekventialismen r det. Sjlvfallet uppstr ocks olika vrdeepistemologiska frgor (vilka ibland har ett nra frhllande till vrdesemantiska teser), om hur man detekterar det intrinsikalt vrdefulla om ngot sdant .h.t. finns.
Ofta verkar hedonistiska utilitarister tnka: --- ndamlet helgar medlen. ---, och tillta att offra enskilda fr den goda sakens skull. T.ex. krvs kanske att man mrdar en hemls mnniska, och tar hans organ, fr att anvnda dem fr att rdda flera patienters liv. Att tortera mnniskor fr njes skull, eller kanske tvinga dem att delta i gladiatorspel, r ngot som i vissa mjliga vrldar r pbjudet enligt utilitaristerna frutsatt att tillrckligt mnga sadister bevittnar det.
Ett annat intressant motexempel till ifrgavarande vrdefilosofi kallas den motbjudande slutsatsen. Tnk dig att vi har en vrld med 10 000 extremt lyckliga mnniskor (eller t.ex. grisar om du vill). Vi kan anta att varje mnniska alstrar en lyckosumma med vrdet 100, vilket innebr att kollektivets lyckosumma r 1 000 000. Men tnk dig nu en annan mjlig vrld, i vilken vi har 1 000 001, mnniskor, var och en med en individuell lyckosumma med vrdet 1. Vi har nd d en vrld som enligt hedonisten r bttre (i meningen att dess innehlls vrde r strre), trots att var och en av de vldigt mnga mnniskorna i vrlden har liv som r p grnsen till att vara neutrala och t.o.m. negativa. Det r en fljd mnga anser utgr ett vertygande motexempel till hedonism.
(ven om man verger normal hedonism och fokuserar p t.ex. det aritmetiska medelvrdet, s uppstr problem. Man kan t.ex. frestlla sig en vrld vari alla har det lika bra och ganska bra, men i vilken det aritmetiska medelvrdet r lgre n en vrld vari en mnniska torteras och alla andra har det vldigt bra.)
Vad som mer exakt menas med "lycka" eller "behag" r kanske inte helt uppenbart, och om man p passande vis kan kvantifiera variabeln lycka, snarare n att t.ex. behandla den ordinalt, r kontroversiellt. r inte lycka fr den delen ngot privat, snarare n intersubjektivt tkomligt?
Utver en viss vrdefilosofi frutstts en sorts konsekventialism. Ifrgavarande variant av konsekventialism innebr att en handlings normativa status, t.ex. huruvida den br utfras eller ej, beror p dess faktiska effekters vrden jmfrda med alternativhandlingarna. Tanken r att man br utfra en handling om och endast om dess effekter har det strsta vrdet av alla relevanta handlingsalternativ. (Fr enkelhetens skull brukar handlingen ocks rknas som en effekt av sig sjlv.) Ifall flera olika av situationens handlingar alla r sdana att deras effekter r lika bra, och att det inte finns ngra handlingar med bttre effekter, tnks alla vara moraliskt tilltna.
Sjlvfallet uppstr problem fr utilitaristen om han funderar p vilken handling han br utfra. Eftersom en handlings effekter kan vara villkorligt handlingar han gr senare i tiden, finns ocks skl till att tro att han br fokusera p handlingsserier snarare n enskilda handlingar. Dessutom finns specificitetproblem med att avgra vilka relevanta handlingsalternativ man har i en viss situation. Sdant som fjrilseffekten och ocks mjligheten att en handling fortstter ha konsekvenser ad infinitum, r ytterligare komplikationer.
Gllande det du nmner m uttryckas att vissa filosofer har manifesterat ungefr sdana tankar som du, vilket en i trden redan har skrivit. T.ex. har filosofen Torbjrn Tnnsj, som r en hedonistisk utilitarist, uttryckt sdana tankar. Men han har ftt kritik av andra hedonistiska utilitarister fr det. De verkar m.a.o. ha samma normativa etik men ha olika tankar om hur den kontingenta verkligheten r beskaffad. Att en del inferentiella, normativa pstenden ns med utgngspunkt i bde fundamentala normativa pstenden och onormativa pstenden (t.ex. i form av empiriska, historiska, mentalistiska och vissa metafysiska) r inte frvnande.
En annan sak som kan nmnas r att det enligt hedonistisk utilitarism knappast mste vara sant att du br avst frn att kpa ktt ven om kttindustrin p det stora hela alstrar obehag som kraftigt vertrumfar alstrat behag. En anledning r tnkbarligen fr att dina individuella kp i synnerhet om de r i mnga olika stora affrer inte mste gra att affrerna kper mindre ktt frn slaktare.
Eventuellt att ngon nd motstter sig ditt individuella agerande i en sdan situation och sger: "Men vad om alla tnkte som du? D skulle vi inte bli av med problemet." Gllande det m fr det frsta nmnas att man d inte resonerar som den hedonistiske utilitaristen. Fr det andra r det ofantligt mnga handlingar som tycks vara moraliskt tilltna fr enskilda individer att genomfra, trots att de r sdana att det vore katastrofalt dligt om alla utfrde dem. (Vad om t.ex. alla skulle bli lrare? D hade vi inte ftt ngon mat.)
