Vad är det som händer med mig? [Overklighetkänslor och trötthet/Mod]

Sluta larva dig. 😀
Jag skojar såklart men det är lite allvar också. Ta en dag i taget.
Jag har lärt mig av livet att ALLT går över. Det bra, det dåliga... Men det blir alltid en förändring. Är man lycklig kommer man att bli deppig. Nu är du deppig och trött, det kommer också att gå över.

Ta en dag till bara. Det kommer nya fräscha dagar på rad, är denna dålig så kommer nästa att bli bättre.

Sluta larva dig. 😀
Jag skojar såklart men det är lite allvar också. Ta en dag i taget.
Jag har lärt mig av livet att ALLT går över. Det bra, det dåliga... Men det blir alltid en förändring. Är man lycklig kommer man att bli deppig. Nu är du deppig och trött, det kommer också att gå över.

Ta en dag till bara. Det kommer nya fräscha dagar på rad, är denna dålig så kommer nästa att bli bättre.

Sitter kvar än idag 2 år senare så att de går över vet ingen tyvärr,

TSH: 0,32 mIE/L*. 4 veckor senare 0,38 mIE/L * två månader senare: 0,87 mIE/L

T4: 11,5 pmol/L

T3: 5,4 pmol/L

TPO-ak :1173 kIE/L *

B—Leukocyter: 5,5 10*9/L

P—Ferritin 4 µg/L *


Dem säger att jag måste ta nya prover pga sköldkörteln om några månader igen så jag inte utvecklar hypertyreos.

Mer orolig för min yrsel osv, käkade starka järntabletter i 4 månader. Hjälpte en del men absolut inte fullt ut. Vet inte va jag ska göra längre

Inga fästingar. Ingen körtelfeber.

TPO hoppas ja de dragit i nu eftersom de va ett tag sen du skrev dessa värden tyder på hashimoto

Men hur har det gått med dina övriga fysiska besvär? Du beskrev t.ex. lågt järn och högt TPO (hypothyreos)? Kollat upp kortisol, B- och D-vitaminer och annat där onormala nivåer kan ge symtom av många olika slag?

Låter jättetufft som du beskriver ditt mående men tyvärr har vården inte alltid den helhetssyn man skulle önska.

Hej,
Jag upplever likadant och är inne på år 3. Det började efter en helvetes panikångestattack som varade i 4 timmar för mig, där jag trodde jag skulle dö. Har nästan dagligen upplevt detta i 3 års tid utan att det har blivit värre (kanske lite bättre). Har dock aldrig svimmat!
Men hur som helst, har du upplevt det så länge utan större drastiska förändringar skulle jag säga det är psykiskt. Detta eftersom fysisk sjukdom utan behandling tenderar att bli värre med tiden.

Börjar fundera på om jag har ME också. Mina fysiska symptom som svimningar, blodsocker fall, att jag sover 13-15h per dygn. Ont i handleder och fotleder och x andra fysiska symptom som alltid har bortförklarats med psykisk ohälsa fast jag VET att det är något fysiskt fel oxå.

I över ett år har jag konstant haft mer eller mindre extremt starka overklighetskänslor eller nått. De är väldigt svåra att beskriva, de är mest som ett tungt obehag som inte går att bli av med. Huvudet känns trögt och tjockt, jag känner mig overklig och frånvarande, som en tjockdimma eller hinna runt hjärnan. Ljudkänslig så jag har gärna tjocka hörlurar på mig för att dämpa ljud. O så extremt trött. Jag kan sova 16h per dygn o ändå va as trött. Jag har svimmat flera gånger när de når sitt värsta stadie. Då e jag helt borta och det känns som ett sjukt blodsockerfall o som att jag är medvetslös fast vaken.
För att bäst beskriva så tänker man sig att första sekunden när man vaknar o e as sjuk… den sekunden när man inte fattar ett piss. Den sekunden är jag i varje vaken stund.

Det spelar ingen roll vad jag gör, jag blir inte av med overklighetskänslorna eller tröttheten! Jag har provat allt. Mindfullness, avslappningsövningar, promenader, styrke träning. Umgås med folk. Inte göra det. Men jag blir bara sämre hela tiden! För varje dag som går blir det bara värre. Dem har tagit blodprov o allt ser bra ut.
Detta är INTE ångest. Ja vet hur ångest är haft panikångest i 20 år.

Vad är detta? Hjärntumör? Ska jag be om MR?