Citat:
Ursprungligen postat av
RedX
Det finns ändå vissa delar där vi håller med varandra, det ser jag som positivt, även om jag fortfarande inte får ihop varför det skulle vara till kvinnors, normkritikens eller jämställdhetens fördel att ändra definitionen av kvinna till ”person som definierar sig som kvinna”.
Eller rättare sagt; jag kan förstå det ur ett allmänt resonemang om att det finns andra värden som man värderar högre än de tre jag räknade upp ovan, och att det kan vara din personliga ståndpunkt. Men ur feministiskt perspektiv blir det fortfarande kortslutning för mig. Jag tycker att TERF-falangen har en mycket mer rationell syn på frågan. Den förstår jag och den upolever jag vara konsekvent.
Ett par saker tänkte jag på:
Citat:
Det som enkom är retorik är försöket att ändra definitionen av kvinna från biologiskt till socialt kön. Det är ju det vi diskuterar här och du ägnar hela ditt inlägg åt att förklara varför du anser det vara rätt. Du kan inte säga att det är antifeministisk retorik samtidigt som du själv ger prov på precis det du menar enbart är retorik.
Du glömmer att definitionen på kvinna aldrig har varit, eller ens är idag, enkom biologi.
Så länge som man inte ens vet vad som är just biologi och inte, så låter det sig inte ens göras eller hur.
Och det är just för att retoriken, åsikterna kring vad som är kvinna/ man, kvinnligt/ manligt, normalt/ icke normalt etc ofta varit så totalt upp åt väggarna felaktigt, som man har infört socialt kön i debatten för att påpeka och förklara detta.
Kön är inget fast, konkret, alltid detsamma, 100% definerbart.
Citat:
Nej, man har inte så mycket kunskap om detta. I princip ingen alls faktiskt. Det finns inget sätt att mäta, kontrollera, verifiera eller falsifiera en persons könsidentitet. Det är subjektivt, till skillnad från biologiskt kön. Och det har ingen betydelse för någon annan än personen i fråga.
I praktiken innebär det att definitionen av kvinna blir ”person som påstår sig vara kvinna”. Det är som om man har glömt bort att människor har kapacitet att ljuga (eller kan vara förvirrade).
Det kommer nog och så länge man inte har något objektiv instrumentalt för att fastställa detta, så tycker i vart fall jag att man faktiskt kan nöja sig med människors subjektiva fastställande av detta, för att undvika lidande.
Eller tror du seriöst att någon människa som identifierar sig som man i skallen skulle springa runt och låtsas vara kvinna på heltid, med allt vad det innebär, för att han så gärna vill komma in i kvinnornas omklädningsrum?
Citat:
Varken du, jag eller någon annan vet egentligen vad könsidentitet är, varför den uppstår eller om det går att ”förkasta sin könsidentitet” eller ej. Det finns mängder av personer som lidit av könsdysfori och växt ur den eller som gjort könsbyten och sedan kommit på att deras könsidentitet inte alls var av det motsatta könets. Du har konceptet ”genderfluid”. Du har konceptet ”icke-binär”.
Om man går utanför könsdysfori (som är en fullt giltig psykiatrisk diagnos) så verkar det vara betydligt mer ”identitet” än ”kön”. Nästan att jämföra med en form av subkultur. Inget fel med det, förutom att kön och identitet faktiskt är två olika saker, och man behöver faktiskt inte förväxla dem med varandra.
nej vi vet inte, men det går att ana, eftersom vi nu har denna grupp människor som har enorma problem. Frågan här är ska vi skita i deras lidande, eller ska vi göra det vi kan för att hjälpa dem?
Citat:
Är detta ett friskt resonemang?
Du försöker alltså antyda att det skulle vara mer friskt att ignorera denna grupps problem?
Så länge fler blir hjälpta och får leva värdiga liv än som blir "stjälpta" så anser jag i vart fall att det är vägen man ska gå.
Den där klicken av individer som ångrar sina könsbyten ex. är rejält mindre än gruppen som inte ångrar sina.