Vanligt att män över 30 inte har några vänner?

Med tiden så blir det mer sällan vi ses även om vi alla bor inom en sju mils radie från Stockholm. Jag har en vän kvar från grundskolan, en vän från gymnasiet och resterande fem nära vänner lärde jag känna under universitetstiden.

Jobb, hus, barn upptar mycket tid och jag brottas med dåligt samvete över att vi tyvärr ses alltför sällan numera.

Har slutat säga, vi måste ses snart när det tyvärr rinner ut i sanden...

Jag närmar mig 40 och har aldrig haft en enda vän i hela mitt liv. Bland det första man får lära sig i grundskolan är ju att skolan INTE är till för att man ska få kompisar. Jag försökte skaffa kompisar på fritiden men det gick inte.

På mellanstadiet och högstadiet gick det inte heller. I vanlig ordning fick jag byta skola inför varje termin och oftast mitt i terminen och då hinner man ju knappt lära sig vad klasskamraterna heter. På högstadiet hade alla fått det inpräntat för länge sen att om man vill ha vänner så får man fixa det på fritiden. Genom hela högstadiet fick vi höra att enda meningen med livet är att klara skolan så att man kan få ett bra och välavlönat jobb så att man kan spara och lägga undan pengar till pensionen.