Ångest över bråk med ex. Galen?

Låter som du har borderline

Du var beredd att gola på henne? Fyfan för sånna som dig.

Stackars kvinna, hoppas hon kommer så långt ifrån dig som möjligt.

Till dig: sök vård. Omedelbart.

"Många tycker att jag är en väldigt mentalt stark person" kan direkt säga att många verkar ha fel.

Man the fuck up och ta tag i din existens. Gnäller som ett barn över din pissiga situation för du är ledsen över att du inte blir serverad och allting är andras fel och du hotar dem pga att du inte klarar av att hantera dig själv.

Så här håller en jävla nolla på. Är du en jävla nolla? Pinsammaste skiten jag läst på länge..

Du behöver följande:

Sluta med sociala medier (antar att du ofta sitter ocj jämrar dig över vad dem andra gör just nu) FOMO?

Inse att lägga tankeverksamhet på andra människor (läs brudar framför ALLT) är värdelöst just nu. Lägg den på dig själv

Använd den tiden du precis låste upp genom att följa mina instruktioner på att: Köp gymkort, gå och gymma, sov mer (lättare med gymmandet) och plugga mer (lättare med energin du får tillsammans med tiden du sparar på att inte syssla med soc media hela jävla tiden)

Jag GARANTERAR dig att du kommer bli normal igen, tom bättre än normal. Lägg inga pengar på psykhjälp eller livscoacher etc. Gör bara det du är menad att göra (läs punkterna ovan en gång till)

Du var beredd att gola på henne? Fyfan för sånna som dig.

Stackars kvinna, hoppas hon kommer så långt ifrån dig som möjligt.

Till dig: sök vård. Omedelbart.

Blev dumpad för snart ett år sen och några månader senare så flyttade jag från henne. Jag blev dumpad för att jag troligtvis va deprimerad. Efter vi gjort slut men fortfarande bodde tillsammans så tröstare jag henne flera gånger, fixade saker i hennes hus och jag sa att det va ok om hon ville träffa mina vänner som jag blockade efter vi gjort slut. När vi fortfarande bodde tillsammans så fick jag höra att en gammal vän tagit livet av sig vilket hon kommenterade med "har du inte träffat han på länge så gör det inget".

5 dagar efter jag flyttade så hände något för mig just då väldigt traumatiskt och jobbigt. Redan innan det så kunde jag inte äta och söp varje dag och va självmordsbenägen. Vi hade bestämt för att va vänner så jag ringde mitt ex och bad henne komma men hon sa "jag tycker inte jag behöver göra det för dig". Många tycker att jag är en väldigt mentalt stark person men det slutade med att jag låg på marken och skrek som en dåre att jag skulle mörda någon samtidigt som hon satt på andra sidan luren och sa "det här exakt varför jag inte vill va tillsammans med dig". 4 timmar efter att jag ringt första gången så hotar jag henne att komma med att berätta för hennes föräldrar att hon och hennes bror tar droger och om hennes självskadebeteende och då kommer hon. Jag ber om ursäkt när hon kommer och vi bestämmer för att va vänner och ses en gång i veckan

Jag försöker släppa tanken på att berätta men veckan efter så utsätter hon mig för något jobbigt som stärker dom tankarna och jag skriver till henne att jag har dom tankarna men vill att det ska bli bra och att det känns som att jag håller på att bli galen och därför är det bra om vi pratar. Vill komma fram till att jag behöver stöd från henne under en period. Mitt i konversationen så berättar hon själv om att hon tar droger och skyller det på mig.

Jag har ingen familj och knappt några vänner jag kan bo hos eller låna betydande pengar av. Jag pluggar och fick csn som enda inkomst och hade 20k. Jag kunde inte äta, drack, rökte weed och gick inte till skolan på en månad. Hade jag inte kommit till skolan just den dagen jag kom hade jag blivit kickad och blivit av med mitt csn så vet jag inte vart jag tagit vägen. Hade jag sen inte löst ett jobb på några månader vilket jag aldrig tidigare gjort utan kontakter så vet jag inte heller vart jag skulle ta vägen. En dag när jag mår lite extra piss över att jag troligtvis kommer frysa ihjäl under en bro inom ett par år så frågar jag henne vad som hänt ifall jag förlorat mitt csn och hon svarar "det är inte mitt problem längre". Jag svarar med "jag hatar dig" och hon blockar mig överallt och jag golar ner hennes bror.

Jag snurrar in mig mer och mer i mitt eget huvud och kommer fram till att hon är ond. Jag fick tankar på att skada henne ordentligt och ringde henne och skrek och kallade henne väldigt elaka saker och berättade om hennes självskadebeteende. Jag betedde mig så illa så hon sa att hon skulle ringa polisen om jag ringde igen. Jag hade samtidigt väldigt starka och sjuka tankar på att skada både mig själv och andra.

Jag har i efterhand bett väldigt mycket om ursäkt.

Saker jag kallat henne snurrar fortfarande runt i mitt huvud konstant så mycket så jag övervägt självmord. Kommer man över sånt själv eller behöver man hjälp? Vad för hjälp?

Hon kallar mitt beteende hämnd men jag tror att det har med psykisk ohälsa att göra. Om det handlar om psykisk ohälsa vad kan det då handla om specifikt?

Behöver jag hjälp allmänt för sånt eller behövde jag bara hjälp då?

Jobbar nästan 300h i månaden just nu. Jag bara jobbar och sover för det mesta. Klarar av det ganska bra men saker kring det här snurrar runt i mitt huvud konstant. Tror det är ångest