Citat:
Ursprungligen postat av
Konfucius2
Ja, det blåser starka högervindar i Europa. De nationalistiska idéerna är återigen på stark frammarsch.
Och som vanligt har de flesta människor inte lärt sig något av historien.
Snarare är det väl så att historien återupprepa sig, på sätt och viss, fast i en modernare tappning förstås.
Hur som , att nationalismen lockar just européer är djupt gåtfullt. Ingen annan "ism" har så nyligen gjort en så total konkurs. Under 1900-talet utlöste nationalism två världskrig som lämnade efter sig miljoner och åter miljoner döda och ett Europa i ruiner med fattigdom och elände för de överlevande.
Nationalism är den viktigaste beståndsdelen i fascism. Nationalismens berusning får människor att dra i krig till klämmig musik för att döda människor de aldrig träffat och inte har något otalt med.
Barnslig analys av dig. Nej, nationalism är inte den viktigaste beståndsdelen i fascism. Nationalism uttövas starkt av många på vänsterkanten också. Nationalism är helt frikopplad från fascism och har helt andra intressen är vad fascism har. Fascism är varken höger eller vänster, det är både och. Fascism är kontroll uppifrån, ett strikt ramverk, oftast ideologiskt, som om du avviker från det får allvarliga konsekvenser. Du kan kalla din chef för fascist lite skämtsamt på en afterwork med kollegorna. En person kan bete sig fascistiskt mot sin omgivning. Fenomenet har ingen politisk anknytning. Det är bara pga populärkulturella skäl som Hitler & Mussolini traditionellt används som synonymer för fascism. Men Stalin, Lenin, Mao och många andra uppfyllde alla kriterier för fascism, med råge.
Den viktigaste beståndsdelen i fascism är kontroll och ideologisk likriktning. Varken mer eller mindre. Och där tar vänstern ofta täten eftersom ideologisk likriktning är extremt viktigt för dagens vänster. Fascism kopplas också ihop med när näringslivet går i takt med statens piska. Det ser vi nu delvis med sociala medier som har en stark lutning åt vänster och ägnar sig åt censur och annat otyg.
Motsatsen till fascism är anarki, vilket mer ivriga libertarianer lobbar för, men även vänstern på sina håll. Laglöshet mer eller mindre. De mer extrema libertarianerna benämns paradoxalt nog som fascister i debatten fast dom är raka motsatsen. Men precis som fascism ger inte anarkism heller ett positivt utslag i den verkliga världen.
Så, när man skalar bort de ideologiska skygglapparna och ser saker för vad de faktiskt är och vad de har för utslag i det verkliga livet så är det ganska lätt att göra politiska analyser och sätta saker i sitt korrekta fack. Fascism är egentligen bara ett annat ord för totalitarism. Det har noll och inget att göra med nationalism. Men det är klart att de två
kan sammankopplas till en, om man vill, i det politiska spelet. Men det skulle lika gärna kunna göras av vänstern som sagt.
Den viktigaste politiska axeln är frihet kontra kontroll. Kärnan i debatten är alltid hur man balanserar dessa två. Men i svensk debatt har dessa två axiom fallit ur glömska. Istället förs kärringdebatt om sociala värden som ligger väldigt högt upp i Mazlovs behovstrappa.
