Jag hjälpte en bekant förrgår med att ringa ett par samtal.
Denna personen har panikångest som bla inneburit att denna personen missat ett par olika läkartider och inte klarat av att ringa dom.
Personen i fråga ska betala för de missade tiderna, så långt gick allt väl, men när vi kom in på att få ny tid så tog det hus i h-vetet.
Sjuköterskan från helvetet blev genast en av de mest otrevligaste människor jag har haft onöjet att prata med.
Först gapade hon om att min vän hade blivit "avskriven" pga min vän inte hade kommit eller ringt.
Jag förklarade orsaken, då krävde hon att min vän skulle ringa själv, vilket inte gick pga panikångesten.
Men det spelade ingen roll, det var min vän som skulle ringa, och be om ursäkt för att kanske få en ny tid igen...
Där gick det en säkring för mig, och vi blev en smula hätska och otrevliga mot varandra.
När jag sedan ringde igår igen, så var det en annan syrra jag nu fick nöjet att snacka med, och se, det gick hur lätt och smidigt som helst, min vän slapp tom att betala för den missade läkartiden...
Ska inte dessa som jobbar i vården vara så pass proffesionella att dom ska hålla sina privata åsikter för sig själva?
För denna "nurse Ratched" hade inte haft en dålig dag, hon var helt enkelt oförstående och visste inte vad Panikångest innebar...