Energibrist? Inte så mycket.
Överföringsproblem? Inte det heller.
Om det hade varit elbrist i Sverige, så hade vi inte kunnat nettoexportera 150 000 MWh el. Genomsnittet över året ligger uppskattningsvis omkring 80 000 MWh per dygn.
Om det hade rådit brist på överföringskapacitet mellan olika elområden i Sverige, så hade vi inte kunnat överföra de volymer som överförs från elområde 3 och 4 till Norge, Finland, Danmark, Polen, Tyskland och Lettland.
Går det att överföra sådana volymer el från Nordnorge (NO3 och NO4 samt från norra Sverige SE1 och SE2 så att det förslår till att exporteras från södra Sverige till andra länder, så går det att överföra minst den mängden el så att det förslår att täcka elbehoven i södra Sverige.
Eftersom Sverige, Norge och även Frankrike (som inte finns med i den här uppställningen, men som exporterar till Nederländerna, Tyskland och Spanien) har stor överskottskapacitet, tillsammans med de möjligheter som Polen och Tyskland har för att täcka upp elbehov från kol- och oljeeldade kraftverk (miljöaspekterna av detta är en annan fråga), så föreligger det överhuvudtaget ingen brist på el vare sig nu eller prognostiserat över vintern (om det inte smäller till och blir en köldknäpp på omkring -30 grader i hela norra Europa samtidigt under flera dagar i sträck, vilket inte är sannolikt.
Brister på tillgång på el är en myt och brister i överföringskapacitet är en myt. Allt handlar om att dels kunna motivera ohemult höga elpriser och också för att kunna styra opinionen så att skattebetalarna ska vara villiga att ta några miljardnotor för att nyinvestera i kärnkraftsanläggningar vilka sedermera ska drivas av privatekonomiska intressen som skördar alla vinster.
https://www.nordpoolgroup.com/en/Market-data1/Power-system-data/Exchange1/SE/Hourly2/?view=table