Ensamstående, outbildade mammor är chanslösa i Sverige

Med det midjemåttet har hon ju knappast skurit ner på allt va? Tittar man på hennes kontoutdrag är det nog väldigt mycket chips, godis och läsk.

Vi som har två inkomster på 24 + 17 tusen har svårt att kunna ta barn på aktiviteter. Bara bio kostar 600 Kr + för två vuxna två barn.

Outbildade ensamstående mammor kan klara sig bra - om de är snygga. Har de sexuellt marknadsvärde kan de byta det mot materiell trygghet. Ungen är så klart en nackdel när det kommer till att nå det målet men långt ifrån en dealbreaker i dagens samhälle (det var värre förr med den biten).

Men är den ensamma mamman oattraktiv så faller det upplägget bort nästan med 100% säkerhet. Då blir det tufft i förortstvåan.

Hon borde få

Underhållsbidrag
Bostadsbidrag
Socialbidrag

Vad får hon ut i månaden och vad har hon för utgifter?

Vi som har två inkomster på 24 + 17 tusen har svårt att kunna ta barn på aktiviteter. Bara bio kostar 600 Kr + för två vuxna två barn.

Av bilderna att döma, ser det inte ut som om svälten slagit till riktigt än.

Finns redan en tråd.
Denna kan slängas åt helvete, precis som Marias negerbarn.

Se bara följande artikel: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/JxaapJ/smabarnsmamman-har-knappt-rad-med-mat

I artikeln skriver Aftonbladet om en ensamstående mamma som har svårt med ekonomin. Jag som är en man och därmed van vid att arbeta för mitt uppehälle blev genast fundersam över det fetmarkerade. Vad betyder det? Hon hade gjort slut med sin kille och på grund av det så fick hon hoppa av studierna, för hon blev "stressad från uppbrottet" och "kraschade helt"?

Ska vi känna sympati här mot mamman eller vad är grejen? Om jag fick bidrag och hade ett barn att ta hand om och ingen annan inkomst så skulle jag hålla fast vid det där bidraget för kung och fosterland. Denna kvinna blev dock "stressad" och "kraschade helt" och hoppade därför av skolan vilket tydligen var hennes enda sätt att få in pengar till sig själv och barnet? Hur fan kan man resonera så? Okej om man är 14 år gammal och får sitt hjärta krossat, då kan jag förstå om man inte vill gå till skolan på måndag. Men här är det för fan en mamma till ett barn som resonerar likadant.

Vad hoppas hon på här av denna artikel? Att vi ska känna snyft för hennes skull och slänga in en halv mille genom brevinkastet och kalla henne för årets mamma?

Jag må vara en incel, men att se dessa vuxna kvinnor bete sig som om dom fortfarande gick i högstadiet oroar mig väldigt mycket. Är det verkligen en bra idé att feminisera hela samhället, när så många kvinnor är på det här sättet? Detta är ingenting att hylla, kvinnan är inte stark, hon är inte mindre patetisk än en 25-årig man som bor hemma och spelar datorspel.

Bonusfråga: Hur har dessa kvinnor tänkt att klara av inflationen? Att hålla fast vid sin partner är deras bästa och enda chans.

Varför tycker ingen synd om ensamma pappor?