Citat:
Ursprungligen postat av
deliciousdelux
Av alla incidenter jag läst om där förövarna fastnat på övervakningsbilder har en sak gemensamt:
icke-vita
Det är likadant i hela Europa, förutom tex Ungern som ser till att de deporteras direkt.
Finns ju massvis av klipp från övervakningskameror på dessa stökiga raketforskare.
Snackar man tex med de spanska tågvärdarna så är det detsamma där, varje arbetspass brukar det vara någon svarting som blir avkastade av polisen.
Ett kort förhör med tågvärden och ev passagerare, och så åker tåget iväg igen.
Spottning kan lagföras som "spridande av smitta" särskilt under Coronan, och gäller ännu.
Det kan också kallas typ "misshandel" eller "förargelseväckande beteende".
Citat:
Ursprungligen postat av
Redoxreaktion
Lite sent svar, men jag opererades på ett sjukhus i Tyskland i våras och betalade ingreppet själv. Det gick på över 100000 kr, men de frågade om jag ville betala kontant, trots att det var en så stor summa.
Sverige är som att det ligger på en annan planet jämfört med någorlunda normala länder.
Ja, det är likadant i Spanien att de hanterar kontanter överallt där, det är inte så vanligt med kortbetalningar där ännu.
Antagligen är bankernas betalningssystem underdimensionerat i dessa länder att de inte har kortautomater så ofta. Sedan så finns det ganska många fall av missbruk av kortautomater på turistställena i Spanien. Barägaren tar ut kortautomater med målvakters hjälp från banken och blåser sedan turister på stora belopp.
Men bankerna har blivit noggrannare i kontrollerna numera sägs det.
Skulle någon i Tyskland göra ett rån på 100 000 kronor, 10 000 Euro så kan det bli 10-20 år på kåken.
Tyskland bangar inte för att dels vara brutala utan också låsa in dem på låång tid.
Så självklart trivs ((o)hyran) här istället.
Danska polisen är däremot mycket mera bestämda mot dessa mönsterbrottslingar...
Citat:
Ursprungligen postat av
brunbiff
Det är definitivt en lönekostnadsfråga, man har halverat bemanningen på snabbtågen mot hur det brukade vara. Endast en avgångssignalerare (befattning 2, serviceledare) och en i bistron (bef. 3). Förut hade man en till två vagnsansvariga (bef. 4 och 5) och ibland även ytterligare förstärkning i form av en bef. 6.
Så i och med att bef. 2:an får ta hela tåget själv har man förändrat viseringsrutinen.
Ähh, det är en nästan försumbar kostnad med lönerna. Det kostar bra mycket mera att driva järnvägarna. Nu har de ju ett kraftigt rabatterat pris på elströmmen. För en cirka 30 år sedan kostade det drygt 2000 kronor i elström att starta ett långt godståg upp till full fart och bromsa ner det till noll. Nu måste det vara betydligt dyrare.
Nu tjänar ju SJ betydligt mera på godstrafiken än på persontrafiken, så persontrafiken är inte något stort intresse för SJ. Och kommer väl aldrig att bli.
Men visst borde man kraftigt öka spårkapaciteten. Men järnvägar kan bli 5 ggr dyrare per kilometer eller mera i jämfört med vanliga vägar. Kurvor kan inte göras så tvära, stigningar kan inte överskrida en viss kvot och många tunnlar behövs. I norra Sverige och Norden överhuvudtaget blir det komplicerat och kostsamt att skydda mot tjälskadorna. Eftersom det varje vinter är -30 C och kallare.
Sverige och Norden är geologiskt olämpliga områden att dra järnvägar i.
Förr fanns det många små järnvägar, men de kunde man antagligen inte köra tyngre gods på, så de lades ned. Det fanns också tex smalspårigt. Men tex Roslagsbanan och Saltsjöbanan finns ju kvar.
Vet dock ej om spårvidden ändrats där.
Ryssland kör med bredare spår vilket har gjort att spannmålsexporten från Ukraina som också har bredspår blivit krångligare genom att vagnarna måste lastas om på vagnar som har smalare spårvidd.
Nytt spår läggs alltid på betongslipers, och på typ 7 meter spår kräver 1 ton betong.
Men på till exempel broar kan man lägga slipers av ett slags pressat och vulkaniserat hårdgummi, av sönderklippta småbitar av gamla bildäck. Men de är dyra. Och nästan lika hårda som en hockeypuck.
I Asien finns det många kilometrar med spår som ligger på träslipers mestadels av teakträ, ett av de hårdaste och mest användbara träslagen som finns. De är också nästan 100 % rötbeständiga, och 100 % termitbeständiga. Trots besvärlig hetta och kraftiga regn finns det sträckor som fortfarande har nästan 100-åriga slipers där som fortfarande är friska.
Kolonialhandeln handlade inte så mycket om att dominera tillvaron, utan för att tex britterna, spanjorerna, portugiserna, fransmännen och holländarna behövde allt teakträ och mahogny de kunde få tag i, till fartygsbyggena. På segelfartygens tid alltså.
Britterna hade tex sitt eget tullsystem, en slags handelsunion likt EU. Syftet var att tullar och bestämmelser om olika varor skulle vara spikade redan från början, för då kunde rederierna räkna ut redan från början vilka vinster som det gick att ta ut.
Det var annars mycket vanskligt att driva frakterna på segelfartygens tid med tanke på riskerna.
Sverige och Östersjö-länderna hade sin egen handelsunion på sin tid, dvs den så kallade Hansan.
Där inbegrep alltså alla Östersjöns hamnar.
Husen vid Gamla Stans, Stockholms fasad ut mot vattnet är sådana hus från den tiden Stockholm var en viktig handelsstad i Östersjön.