Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Vi kommer inte hinna höja till ens ett uns nära 9% innan den sjunkit som en sten.
Inflationen mäts över period om 12 mån med jämförelsemånad året innan. Det var förra våren inflationen började stiga här. På allvar tidig sommar.
Prisökningarna är naturligtvis inte konstanta om 10-15% månad, efter månad, efter månad över en 12 mån period.
Det dröjer inte många månader innan ränta och inflation möts. De kraftiga prisökningarna har skett. Hur mycket har Bregott ökat de sista 6 månaderna? Knappt något. Månaderna innan dess rusade det dock.

Addera därtill allt övrigt som (uppenbart) påverkas. Bankvärlden är väl inte obekant vid det här laget. Höjningar kommer att ske med försiktighet framledes, utan tvekan. Vilket också FED var tydliga med idag. Kanske kommer ytterligare någon justering från FED, men sedan knappast något mer.
I Sverige har vi bolånemarknaden. Rb skriker om sitt yttersta mål om 2%, som också somliga här gärna nämner lite för ofta, men en åsna förstår ju att det inte sker på bekostnad av en totalkrashad bostadsmarknad, t ex. Finns inget självändamål i att konkursa landet på ett halvår för att nå ett mål i inflationen. Tvärt om.

Gör det inte? Så vår import kommer fungera trots att vi har mycket lägre styrränta än ECB och Fed?

Blev det affär? Intressant att se att slutpriset stack iväg med 300k+. Lägre kvadratmeter pris än snittet för Vasastan men norra delarna av Vasastan har alltid legat lägre. Dessutom en 60-tals kåk vilket också brukar påverka värdet negativt. Än verkar det finnas köpstarka spekulanter iaf.

Förlåt, nu är du direkt obegåvad. Vill du inte förstå liknelsen? Det förutsätter givetvis att man kan kontrollera flödet/utbudet. Aktörer på en oligopolliknande marknad gör det och behöver inte ens snacka ihop sig, för dem blir det rationellt för dem att agera så. Det kommer inga ”nya” aktörer sådär. Tror du det bara är att starta ett PEAB eller NCC etc? Hört talas om stordriftsfördelar och höga trösklar?

Tuggat i dig en bok i företagsekonomi utan att blinka eller förhålla sig kritiskt till kunskapen en enda gång, eller?

Konkurs? Bankerna tar ordentligt med stryk och folk som köpt tulpaner, flåt, bostäder, utan att tänka gör förluster om de säljer. Finns ett självändamål i att dämpa inflationen och kanske även bevara någon form av tilltro till att marknadsekonomi de facto är marknadsekonomi, inte ett riggat spel. Höj räntan. Inflationen ska ner till 2%. Inga jävla cry-baby kapitalister nu, tack. Alla som har röstat för att lämna över tex bostadsförsörjning till marknaden och som tycker det är så jävla viktigt att äga som bostad. Så, nu äger ni er bostad. Sluta gråta.

Nåja.
Det är ju en smula fler element än bara den privata bostadsmarknaden som påverkas i en räntestegring.
Jag gråter inte, ser inte vad som talar för det i det du citerar. Det är en analys av läget, så god som någon. Din analys lyser med sin frånvaro dock. Du säger ”höj räntan” - Tja, det är ju vad som gjorts länge och kommer att göras i ett par steg till sannolikt. Så, vad menar du?
Inflationen kommer sjunka som en sten inom kort. Problemet är att folk (korkat nog) inte fattar det enkla i hur den utläses. Prognoserna, allas, talar för en extremt brant kurva neråt andra halvåret 23, och det finns det naturliga orsaker till. Alltså hur den helt enkelt beräknas. Jämförelseperiod 12 mån med samma månad året innan. Enkelt.
De branta prishöjningarna har redan skett, för längesen. Sista halvåret har vi snarare levt i höga priser. Inte att priserna rusat från en månad till en annan.

Ja det borde på grund av att det mäts samma månad innan snart börja gå ner. Annars har vi problem. Och det är detta alla väntar på. Jag tror inte priserna kommer gå ner nödvändigtvis och då löntagarna knappast kommer få löneökningar som matchar det senaste årets prisökningar så är det rimligt att vi står kvar med kraftigt försämrad köpkraft. Sen får vi se om RB runtom i världen vågar sänka så snabbt igen. Vi får se.

Köpkraften kommer naturligtvis att vara kass i ett antal år framöver.
Att inflationen går ner har ingenting med prissänkningar att göra. Inflation är prisökningar och takten på den. 2% inflation innebär prisökning.

Men inget i det jag/vi skriver ovan behandlar någon köpkraft. Det är inflationen och räntan som behandlas. Inflationen kommer att falla, brant. Precis som inga nämnvärda prissänkningar kommer att ske, kommer inte heller prishöjningar om 10-15% att ske från månad, till månad till månad framledes. Det racet är redan gjort och startade förra våren. Där vi befinner oss nu.

Schweiz har en bild av att föra ansvarsfull finans- och penningpolitik. Problemet med den här bilden är att den är fel. Inflationstakten för konsumentpriserna i Schweiz har under de senaste 61 åren rört sig mellan -1% och 9,9%. 2021 beräknades en inflation på 0,6%. Under perioden 1960 till 2021 var inflationen i genomsnitt 2,4% y-o-y. Totalt sett har prisökningen stegrat 319,40% sedan 1960. En vara som kostade 100 franc 1960, kostade början av 2022 466,40 franc.

I februari var inflationen 3,4 % y-o-y. Detta inkluderar energi, +16,9%, och mat +6,9%. Det är den högsta inflationen på 30 år.

Den främsta anledningen till detta är SNB penningpolitik. SNB tar en betydligt mer avslappnad syn på inflationsutvecklingen och siktar inte på ett fast värde, utan nöjer sig med att hålla sig inom intervallet 0 till 2%. SNB justerar till exempel inte sin penningpolitik om oljepriset stiger. Francen är en separat och oberoende valuta och är nyckeln i detta avseende. Ekonomin är relativt lilten, det förutsätter i grunden flexibla växelkurser som är inriktade på intern prisstabilitet, men inte till stabila växelkurser med andra länder.

Verkligheten är att SNB för en extremt slapp penningpolitik och köpkraften har minskat sedan 2015.

Inflation är en expansion av penningmängden (detta är något som har jag behövt repetera för dig ett antal gånger nu, som en dagisfröken. Det är grundläggande teorikunskap i nationalekonomi) som inte stöds av en ökning av produktionen av varor och tjänster. Stigande priser är ett symptom på inflation, detta leder till en förlust av köpkraften. Att öka penningmängden utan riktiga säkerheter gör bara SNB:s balansräkning omotiverat större.

Denna förlust av köpkraften inträffar dock inte sammanhängande i hela ekonomin. Priserna på vissa varor kan öka snabbare än andra, vilket leder till en större skillnad i de relativa priserna på varor. Dessutom är ökningen av priserna bara en manifestation av förlusten av köpkraft, tillsammans med skyhöga värderingar av fastigheter eller börshandlade värdepapper och negativa räntor.

Med andra ord, att bara titta på KPI som en proxy för inflation ger inte hela bilden. En uppblåst penningmängd visar sig på olika sätt i olika sektorer av ekonomin.

I januari 2010 cirkulerade ungefär 87 000 miljoner franc. I januari 2020 var det cirka 589 000 miljoner och nådde en topp på cirka 757 000 i april 2022, med bara en liten minskning sedan dess. På 12 år har penningmängden blåsts upp 8 gånger.

Denna pump som började 2010 försvarades till en början på "tekniska grunder." SNB ville "bekämpa deflation," men i allt högre grad blev SNB:s riktiga mål ganska tydligt; att försvaga francen. Det var ett politiskt drag av en politiskt motiverad SNB som syftade till att hjälpa exportörer genom devalvering. Sedan denna pump började 2010 har SNB:s balansräkning åkt till månen.

Inget av dessa avsedda mål lyckades för SNB, francen steg mot euron, bröt paritet 2022 och har sedan dess blivit något mer värd än euron. SNB misslyckades också när det gäller det andra målet: Mellan 2010 och 2020 var den årliga inflationstakten, mätt med KPI, sex gånger negativ! Med andra ord deflationär.

Så SNB bekämpade aldrig någon deflation, men den har pumpat penningmängden till månen. Men detta är bara halva historien om Schweiz. Den andra halvan kännetecknas av de sektorer där den massiva förlusten av köpkraft inträffade.

Parallellt med inflationen gick bostadsprisindexet från 130 bps 2010 till 190 2021. Detta motsvarar en ökning med över 46%, eller 4% per år. Det är mycket mer än reallöneutvecklingen som i genomsnitt korrigeras av KPI. Bostadspriserna steg i reala termer, men dem gjorde hyror och andra fastighetsrelaterade priser miserabelt för hushåll.

Sen har vi pensionssystemet. En av huvudorsakerna till att schweizarna är relativt välbärgade är pensionssystemet. Den negativa räntan skar bort en del av dessa tillgångar. Först tillämpades de negativa räntorna på systemets likviditet. För det andra sänkte det obligationsmarknaden till negativt territorium och minskade pensionsfondernas avkastning. För det tredje ledde det till att många fonder sökte risker som inte kompenserades på lämpligt sätt med premier. Negativa räntor chippade bort minst 50 miljarder franc från pensionerna.

Schweiz är ett fantastiskt exempel på hur en uppblåst penningmängd utrotar rikedomar och köpkraft.

Denna utrotning ses inte bara på KPI eftersom inflation sprids olika i olika sektorer av ekonomin. Den extremt slappa penningpolitiken har lett till miserabla fastighetskostnader, bubbla på börsen och en katastrofblödning på pensionsfonderna.

Och SNB har inte uppnått ett enda mål!

I bästa fall drabbas Schweiz av en hård men kort lågkonjunktur som korrigerar priserna på fastighets- och finansmarknaderna, vilket tvingar SNB att höja räntorna till runt 2% och minska sin balansräkning. Detta är också det bästa fallet eftersom det kan stoppa den överhettade arbetsmarknaden.

Schweiz visar hur farligt det är att föra en inflationspolitik. Den ansvarsfulla penningpolitik som du greppar efter är en synvilla, den kan bara upprätthållas på grund av landets diskreta rykte och för att de otäcka resultaten passerar obemärkt förbi.

De nuvarande drivkrafterna bakom inflationen i Schweiz och på andra håll, är tack vare politiska misslyckanden. Slapp penningpolitik, Covid-19 lockdowns, exploderande energipriser på grund av politisk närsynthet och ideologi, avglobalisering på grund av protektionism och merkantilism och krig. Den massiva förlusten av köpkraft som sker nu kan enbart spåras till en sak, och det är fingrar i syltburken.

Och på sedelpressarna.

Flash forward till Sverige. Denna ekonomi bygger på artificiellt låga räntor och kvantitativa lättnader. Riksbanken tog bort en del av det när den började strama åt penningpolitiken förra året. Med andra ord har Riksbanken sparkat undan ett bordsben på ekonomin och det finansiella systemet. Du kan inte sparka bort ett bordsben utan att så småningom få det dukade bordet att åka i golvet. Det som förvandlade detta riggade kasino till en kris är att Riksbanken under det senaste året har höjt räntan på en ekonomi som inte tål höjda räntor. De gjorde detta i ett desperat försök att släcka skogsbranden de orsakade genom att pumpa deras balansräkning till Mars och pumpa 1000 miljarder kronor ytterligare till Covid-19 åtgärder.

Utan att låta som en trasig vinylskiva: Tyvärr har detta riggade kasino lurat in medborgarna och fått dem att lägga sina besparingar i ett gäng degenererade spelares händer. Och det kan medföra enorma skador på den bredare ekonomin. Detta kommer att kosta mycket pengar, inte på grund av höga skatter, men på grund av en utplånad köpkraft och stigande boendekostnader.

Ja, förändringstakten på inflationen har saktat ner ordentligt, men inflationen ska ner också. Min poäng är att det inte är riksbankens jobb att rädda alla som förivrat sig och skuldsatt sig like there is no tomorrow. I övrigt ger jag inte mycket för prognoserna. Om ens 25% av ekonomerna var hälften så begåvade som de själva tror, så skulle modellerna och prognoserna inte var så otroligt dåliga och bomma målet hela tiden. Varannan dag är det ekonomer från diverse banker i DN som säger till riksbanken vad den bör göra?! Låter som man försöker sätta press, vilket är rätt märkligt. Det finns ju en anledning till att riksbanken inte svarar till riksdagen tex, men av nån anledning ser bankerna det som fritt fram att försöka opinionsbilda via media?! Olämpligt är bara förnamnet. Undrar vad de är så oroliga över? Kanske att en inte obetydlig andel av deras bostadslån och säkerheter ska visa sig felvärderade riskmässigt? Lån till bostadsrättsföreningar ska vi inte prata om (tidigare ansett lågrisk). Bankerna vet att detta funkar ett tag, men höjs det mer och det blir varaktigt, så går det riktigt illa.

I övrigt anser jag att flera områden inom ekonomisk vetenskap gränsar till pseudovetenskap och den spenderar merparten av tiden till att legitimera, inte förklara.

Tyvärr kommer man långt på ett rationellt språkbruk. Se på mig bara?

Det går inte att jämföra objekt/värdera en brf baserat på en årsredovisning enbart. Du behöver bland annat tillgång till underhållsplanen och bedöma om den är rimlig och motsvarar skicket på fastigheten.

Bostadsrättsmarknaden är extremt oseriös och alldeles för oreglerad sett till redovisnings- och avsättningkrav samt ansvarsutkrävande av styrelser och förvaltare, vilket kommer visa sig i form av konkade föreningar, om denna och högre ränta håller i sig tills det börjar bli dags för stambyten och andra kostsamma renoveringar som inte kan vänta.

❤️🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌❤️

Och svensson har röstat för detta. I över tjugo år. Hoppas det smakar bra att äga sin bostad. Det var viktigt sa Reinfeldt när allmännyttan försvann.

Vinnarna är byggbolag, fastighetsbolag, banker. Bostadskarriärister har troligen även dem mindre köpkraft nu än för 25-30 år sen. Deras barn o barnbarn garanterat. Bra jobbat, svenska historielösa, naiva, lättlurade medelklassen som röstat för en politik som gynnar 10-15% av befolkningen. Och fortsätter att göra det. 😂