Nytt fall.
A=Målsägande
B=Tllltalad
Jämför med t.ex. toasexfallet och ni som tycker att det var solklart i det fallet, tycker ni verkligen att det fallet är klarare än nedanstående fall?
A=Målsägande
B=Tllltalad
Jämför med t.ex. toasexfallet och ni som tycker att det var solklart i det fallet, tycker ni verkligen att det fallet är klarare än nedanstående fall?
Citat:
Händelsen och parternas utsagor
A och B ingår i samma sällskap som den aktuella kvällen är i Åre. De dricker alkohol och
de övriga i sällskapet bestämmer sig för att gå till en restaurang. A och B stannar kvar i
bostaden. Om vad som skedde då har A berättat att hon och B frivilligt hånglat. B
stoppade in sina fingrar i A’s trosor och förde in dem i A’s underliv. A sa ”nej” och
puttade bort hans händer. Sedan fortsätter de att hångla frivilligt. B för återigen in sina
fingrar i A’s underliv trots att A säger ”nej”. B för sedan in sin penis i A. A säger ”nej” och
puttar bort B. Trots detta lägger B ner henne igen och för in sin penis. B styrde sedan in
henne i sovrummet, tog av hennes trosor och la sig över henne och penetrerade henne.
När A kände att B var nära ejakulation började A gråta och tittade ut genom fönstret.
B berättade att han var berusad men kontrollerad. Han och A började kyssas och
smekas. A säger att de ej skulle hinna och att de andra i sällskapet skulle komma på dem.
B försäkrar A om att de ej kommer bli påkomna. B tar på A innanför hennes trosor och
stack in sina fingrar i hennes underliv och A tar B på penis. A sa inte ”nej” eller knuffade
undan honom. De hade sex på köksbordet och sedan frågade B om de skulle gå in till
sovrummet varpå A tackar ”ja” . Där tar A av sig sina trosor och drar kjolen. B lägger sig
över henne och de har sex. A visade att hon ville ha sex. När de var klara så hörde de att
de andra kom tillbaka från restaurangen. Då sprang A och låste in sig på toaletten.
37
Rättens överväganden
Hovrätten anser att både A och B lämnat en trovärdig berättelse. Därför behövs
stödbevisning som utgår från vittnen. Vittnena har berättat att när de återvänt till
bostaden ser de A komma ut gråtandes från ett sovrum och låser in sig själv på toaletten.
Vittnenas iakttagelser ger enligt hovrätten stöd åt både A och B’s uppgifter. Detta då B
uppgett att A sagt att hon inte ville bli påkommen och att de trots B’s försäkran nästan
blev påkomna. Likaså i frågan om deltagandet var frivilligt eller inte. Det kan ej uteslutas
att A’s beteende haft andra förklaringar än att hon inte deltog frivilligt. Två vittnen
uppger att A varit upprörd och gråtit också efter det att B lämnat bostaden. Det hade
varit svårt att förstå vad som hänt men ett vittne uppfattade det som att A var ledsen för
att hon ej velat vara med B sexuellt. A hade känt sig tvingad eftersom B hade tjatat.
Vittnet minns ej om A sagt att hon hade sagt ”nej” till B. Med bland annat denna
bakgrund anser hovrätten att stödbevisningen inte är tillräcklig för att ställa det utom
rimligt tvivel att A deltagande inte varit frivilligt. Åtalet ogillas.
Analys
Då rätten finner båda parternas utsaga lika trovärdig kan de inte avgöra huruvida
frivillighet från A tagits sig i uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Det blir en
fråga om stödbevisning för att utreda detta. Stödbevisning skulle kunna styrka någon av
parternas utsagor och på så vis bevisa ett ofrivilligt alternativt frivilligt deltagande. Som
stödbevisning tar rätten in vittnens iakttagelser. Genom vittnen framkommer att A
gråtandes har låst in sig på toa efter det sexuella umgänget med B. Ett vittne uppger
också ha fått intrycket av att A gråtit då hon inte velat ha sex med B men att hon känt sig
tvingad då B tjatat. Rätten menar att omständigheten att A gråtit ger stöd åt både A och
B’s berättelse. Att A gråtit ger dels stöd åt A’s berättelse om att hon blivit utsatt för ett
övergrepp och dels B’s berättelse då han påstår att A uppgett att hon ej ville bli
påkommen av det övriga sällskapet. Rätten utesluter inte att A gråtit pga. andra
anledningar än att hon inte deltagit frivilligt, exempelvis att hon givit sitt samtycke för
att hon känt sig tvingad då B tjatat. Rätten dömer inte B då de inte anser det bevisat att A
inte deltagit frivilligt i det avseende att hon uttryckt tecken på frivillighet. Rätten verkar
uppfatta att omständigheten att A är ledsen efter samlaget som något som skulle kunna
vara en indikator på att samlaget skett ofrivilligt likväl som att hon varit ledsen för något
38
annat. Omständigheter i situationen tex. att händelsen skedde på en fest där det fanns
fler människor vilka A inte ville bli påkommen inför, är något som kan sägas beaktas när
rätten väljer att fria B.
A och B ingår i samma sällskap som den aktuella kvällen är i Åre. De dricker alkohol och
de övriga i sällskapet bestämmer sig för att gå till en restaurang. A och B stannar kvar i
bostaden. Om vad som skedde då har A berättat att hon och B frivilligt hånglat. B
stoppade in sina fingrar i A’s trosor och förde in dem i A’s underliv. A sa ”nej” och
puttade bort hans händer. Sedan fortsätter de att hångla frivilligt. B för återigen in sina
fingrar i A’s underliv trots att A säger ”nej”. B för sedan in sin penis i A. A säger ”nej” och
puttar bort B. Trots detta lägger B ner henne igen och för in sin penis. B styrde sedan in
henne i sovrummet, tog av hennes trosor och la sig över henne och penetrerade henne.
När A kände att B var nära ejakulation började A gråta och tittade ut genom fönstret.
B berättade att han var berusad men kontrollerad. Han och A började kyssas och
smekas. A säger att de ej skulle hinna och att de andra i sällskapet skulle komma på dem.
B försäkrar A om att de ej kommer bli påkomna. B tar på A innanför hennes trosor och
stack in sina fingrar i hennes underliv och A tar B på penis. A sa inte ”nej” eller knuffade
undan honom. De hade sex på köksbordet och sedan frågade B om de skulle gå in till
sovrummet varpå A tackar ”ja” . Där tar A av sig sina trosor och drar kjolen. B lägger sig
över henne och de har sex. A visade att hon ville ha sex. När de var klara så hörde de att
de andra kom tillbaka från restaurangen. Då sprang A och låste in sig på toaletten.
37
Rättens överväganden
Hovrätten anser att både A och B lämnat en trovärdig berättelse. Därför behövs
stödbevisning som utgår från vittnen. Vittnena har berättat att när de återvänt till
bostaden ser de A komma ut gråtandes från ett sovrum och låser in sig själv på toaletten.
Vittnenas iakttagelser ger enligt hovrätten stöd åt både A och B’s uppgifter. Detta då B
uppgett att A sagt att hon inte ville bli påkommen och att de trots B’s försäkran nästan
blev påkomna. Likaså i frågan om deltagandet var frivilligt eller inte. Det kan ej uteslutas
att A’s beteende haft andra förklaringar än att hon inte deltog frivilligt. Två vittnen
uppger att A varit upprörd och gråtit också efter det att B lämnat bostaden. Det hade
varit svårt att förstå vad som hänt men ett vittne uppfattade det som att A var ledsen för
att hon ej velat vara med B sexuellt. A hade känt sig tvingad eftersom B hade tjatat.
Vittnet minns ej om A sagt att hon hade sagt ”nej” till B. Med bland annat denna
bakgrund anser hovrätten att stödbevisningen inte är tillräcklig för att ställa det utom
rimligt tvivel att A deltagande inte varit frivilligt. Åtalet ogillas.
Analys
Då rätten finner båda parternas utsaga lika trovärdig kan de inte avgöra huruvida
frivillighet från A tagits sig i uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Det blir en
fråga om stödbevisning för att utreda detta. Stödbevisning skulle kunna styrka någon av
parternas utsagor och på så vis bevisa ett ofrivilligt alternativt frivilligt deltagande. Som
stödbevisning tar rätten in vittnens iakttagelser. Genom vittnen framkommer att A
gråtandes har låst in sig på toa efter det sexuella umgänget med B. Ett vittne uppger
också ha fått intrycket av att A gråtit då hon inte velat ha sex med B men att hon känt sig
tvingad då B tjatat. Rätten menar att omständigheten att A gråtit ger stöd åt både A och
B’s berättelse. Att A gråtit ger dels stöd åt A’s berättelse om att hon blivit utsatt för ett
övergrepp och dels B’s berättelse då han påstår att A uppgett att hon ej ville bli
påkommen av det övriga sällskapet. Rätten utesluter inte att A gråtit pga. andra
anledningar än att hon inte deltagit frivilligt, exempelvis att hon givit sitt samtycke för
att hon känt sig tvingad då B tjatat. Rätten dömer inte B då de inte anser det bevisat att A
inte deltagit frivilligt i det avseende att hon uttryckt tecken på frivillighet. Rätten verkar
uppfatta att omständigheten att A är ledsen efter samlaget som något som skulle kunna
vara en indikator på att samlaget skett ofrivilligt likväl som att hon varit ledsen för något
38
annat. Omständigheter i situationen tex. att händelsen skedde på en fest där det fanns
fler människor vilka A inte ville bli påkommen inför, är något som kan sägas beaktas när
rätten väljer att fria B.