Galet hyllad av både kritiker och publik, om man ska tro RT. Jag vill inte berätta för mycket om handling etc, men det kändes lite som Scott Pilgrim stuk träffar The Matrix. För lång och ointressant story i mitt tycket, den hade ett par ljusglimtar, men värt nästan 2 och en halv timme? Hmm, ja kanske. Jag tröttnade i alla fall på slutet.
Nej, det här är en film för cineaster. Särskilt kvinnliga cineaster, Dom kommer kalla den för ljuvlig och kanske till och med magisk. I mitt tycke blev det för hysteriskt, för skrikigt och alldeles för rörigt. Sen var den på tok för lång också.
Ok, jag ger den ett bra betyg när det gäller det visuella, effekterna, miljöerna. Det är outstanding på många ställen. Men man tröttnar lite på kung-fu i kontorsmiljö.
En så häftig film, och kul. Ser att den just nu ligger på 79e plats på imdb (av alla filmer någonsin alltså), det är lite överdrivet och den lär justeras ned till något mer rimligt med tiden, men det är en spektakulär film.
Väldigt bra men också lite överskattad. Michelle Yeoh är väldigt bra i huvudrollen och jag beundrar kreativiteten, där det är uppenbart att ingen idé är för dålig för att testas. Detta leder naturligtvis till att ibland blir det mer miss än träff.
Det den faller lite på är att den har svårt att få ihop den på ett bra sätt på slutet. Det blir en ganska konventionell och banal tredje akt (även om den är stundvis rörande). Jag hade hoppats att kreativiteten hade fått löpa hela linan ut.
Bonus för att grabben från The Goonies fortfarande i princip är grabben från The Goonies när han är 50.
Över min förväntan!
