Hägrar ärver 300 000 kronor

Läste en notis i Aftonbladet om en dam som gått bort och skänkt drygt 300 000 kr till utfordring av hägrar i Råstasjön. Tydligen matas dem med sill och testamentet ska räcka till utmaning i en säsong.

https://live.aftonbladet.se/supernyt...onor.ZQxJIgSUz

Det fick mig att fundera lite vilka möjligheter man som privatperson har att påverka djurlivet i den offentliga miljön. Säg att en extremt rik och något galen person får för sig att testamentera ett enormt belopp till underhållet av djurlivet i en liknande miljö. Säg 300 miljoner för att främja djurlivet i Råstasjön. Vad hade dessa pengar kunnat användas till för att verkligen optimera förutsättningarna för djurlivet på en så pass liten och stadsnära miljö? Och hade dem använts eller hade det snarare startats någon fond där avkastningen används för mindre kostsamt underhåll exempelvis?

Det vore schysst mot djuren, fåglar, rådjur, älgar, ekorrar etc om vi fick det att växa fruktträd och mat i skogarna och så vidare. Helt mongo att det inte finns någon vild, gratis växande mat för vår skull med. Kalla det modernt samhälle och centralisera matproduktion till gentlemän och företag som bill gates och monsanto och vara beroende av import... logiskt? Nej, men mer matskogar, fruktträd utplanterade är logiskt, och ger mer trygghet i samhället ifall något händer, bättre ekonomi för alla och rikare djurliv.

Sätta upp fågelmatare är schysst att ha året om med, och holkar. småfåglarna plockar dessutom massor av mygg på sommaren.

Det borde gått att göra bättre saker för ekologin i Råstaviken än att köpa sill för 300000 kronor.

Det finns rika människor som köper upp marker och förvaltar dem som privata naturreservat för att bevara bioligisk mångfald.

Vi vanliga svenson odlar växter som vildbin ska dras till för att gynna naturen eller sätter upp holkar till fladdermöss.