Psykisk tortyr & extremt stort lidande. Hur hittar jag ögonkirurg villig att operera?

https://www.tapatalk.com/groups/floatertalk/
https://www.whatclinic.com/eye-clinics/europe/vitrectomy-eye-floaters

Det finns inte något i hela mitt liv som förorsakat mig ett större och mer långvarigt lidande än ögongrumlingar, eller så kallade eye floaters. Mitt ena öga är efter två ingrepp numera fullständigt fritt från eye floaters. Det blev helt bra utan komplikationer. Det ögat var värst.
Det andra ögat är en annan historia som också har genomgått vitrektomi. Det har blivit bättre men kirurgen slarvade och tog inte bort allt, precis som första ögat på ett annat ögonsjukhus.
Ögongrumlingarna är inte synbara hela tiden men tillräckligt många gånger per dag svävar dom förbi gula fläcken eller nära näthinnan för att ses av mig och orsaka frustration och djup hopplöshet. Jag överdriver inte när jag säger daglig psykisk tortyr under väldigt många år många. Trots att det blivit bättre och numera bara gäller ett öga är detta är fortfarande mitt största problem.
Jag är därför beredd att genomgå ytterligare en så kallad FOV - floaters only vitrectomy. Laseringrepp eller att vänja sig vid det är inte möjligt. Grumlingarna blir inte mindre med tiden och försvinner inte av sig själva.

Problemet är att jag har svårt att hitta en kirurg som är villig att operera, då det för dem är enklast att säga nej. Troligen pga av att det från deras perspektiv ser fjuttigt ut när de tittar i mitt öga. De tycker då att risken är för stor i förhållande till nyttan. För mig ser dock grumlingarna ut som genomskinliga pingisbollar i synfältet eller mindre svarta flygande objekt, beroende på hur nära linsen eller gula fläcken och näthinnan de råkar sväva i ögats kammarrum.
Ingen ögonkirurg i Sverige är villig att operera. Svävande bortförklaringar. Hur och var hittar jag en pålitlig och duktig ögonkirurg någonstans i Europa eller världen villig att ta detta problem och lidande på största allvar och göra en operation så att det blir bra? Vad hade ni gjort?

Jag klarade inte och kunde inte fullfölja utbildningar pga att jag inte kunde läsa böcker och studiematerial med svart text mot vita sidor. Ingen förstod, det fanns inga hjälpmedel och ingen brydde sig. Jag fick sitta med tre mörka solglasögon ovanpå varandra och kunde därför inte se texten. Om jag tog av dem blev jag distraherad och fick gå hem. Jag blev klassad som ett freak. Jag kan inte läsa vanliga böcker pga problemet och kan inte se TV - endast telefon och datorskärm med inverterade färger. Jag kan inte träffa vänner om de har vitmålade väggar eller mörkt i sina bostäder. Jag kan inte gå ut dagtid.
Annat än i nödfall kan jag bara vara ute på kvällar, nätter och när det är mörkt. Sommartid innebär att jag måste vara inomhus med nerdragna mörkläggningsgardiner med svag belysning bara från ena sidan. Jag kan inte gå ut vintertid om marken är snötäckt. Jag har blivit misstänkt för att ha vanföreställningar och allt vad det innebar. Mediciner och narkotika hjälper inte. Laserkirurger i Stockholm för ögongrumlingar kan inget göra då grumlingarna är för små.
Folk misstänker mig och undrar vad mitt problem är. Jag skäms. Om jag bara kan få ett fåtal av värdens främsta ögonspecialister, vitreoretinala kirurger och professorer att förstå kan jag inte få en oinsatt allmänhet att förstå. Jag skäms men skammen är inte problemet.
Jag har förut varit överallt i nästan hela världen pga problemet men det är först på senare år som det har börjat gå upp ett ljus för vissa inom läkarkåren, instrumenten har blivit tunnare och bättre och ingrepp mindre riskfyllt. Självmord har varit nära.
Jag är en förstörd, missuppfattad, felbehandlad och nedbruten människa som läkare inte tror på och därför inte kan hjälpa. De har ingen kompetens. Jag har inte fått någon som helst hjälp mer än behövt tro på tomma löften om kirurgiska ingrepp och lyssna på psykologers dumhet som absolut ingenting har förstått. Texten skulle kunnat göras mycket lång men jag nöjer mig med att fråga: Förstår ni som läser omfattningen av problemet, och åter fråga vad ska jag göra.


Med vänliga hälsning Alexander Lundberg

Hoppas det löser sig, håller tummarna för dig!

låter som tvångstankar som tagit över ditt liv, och jag antar att du redan försökt gå i terapi för det? det är inget att skämmas över men jag tänker typ att lära sig leva med frutstrationen går ju också? eller går och går, jag känner inte dig, men det låter så jobbigt för dig och jag önskar dig allt väl.
det vore nog säkrast för ögonen men också bra för ditt välbefinnande i övrigt! win win!

https://www.tapatalk.com/groups/floatertalk/floaters-only-vitrectomy-f2/

Kungfjaert kan kanske börja med att läsa igenom alla ovanstående 93 sidor av trådar. Så långt tillbaka sträcker sig nämligen mina problem. Menar du att alla användare från hela världen som skriver lider av tvångstankar? Är det tvångstankar vi lidit av... Tror du så... Jag önskar också dig allt väl.

Jag vill inte minimera dina problem, men om det kan ge dig ett litet perspektiv och således är till någon tröst så ser vi med HPPD eller Visual snow syndrome också väldigt mycket grumlingar då våra hjärnornos förmåga att kunna solla ut onödig visuell stimuli har försämrats, men på alla dessa grumlingarna så ser vi också väldigt mycket blue field entopic phenoma, efterbilder, tracers och det värsta av allt, visual snow, vilket är som ett filter över hela vårt synfält med miljoner små flickrande transperanta prickar som gör att världen ser "pixlig" ut, lite likt ett tv-brus (googla det). Så det kan alltid vara värre! Men jag vet precis hur du känner, men i ditt fall så går det iaf att göra något åt det, så lycka till, jag hoppas att du får det fixat!

Jag har läst att en diet utan kolhydrater, framförallt carnivore dieten kan ta bort floaters och ge bättre syn generellt. Värt att testa kanske

tack för länken! klickade in och du vverkar inte va ensam om detta problem. förstår att det kan upplevas som förminskande av dina problem att jag kallar det för tvångstankar.
men om prickarna inte skadar dig egentligen utan du bara frustreras så mycket över dem, då är det ju i ditt huvud alltihopa? eller orsakar dem även t ex smärta? du skriver att det är tortyr, men tortyren låter som att det är du själv som skapar genom att du stör dig så extremt? jag har också floaters men skiter i dem, vilket jag fattar inte går å göra i ditt fall utifrån det du skriver. tänk ba om du hade kunnat rycka på axlarna åt dem?

Jag vet vad "myrornas krig" är men det är trots allt vad jag förstår något konstant. Då borde hjärnan ha viss chans att vänja sig över tid. Eye floaters är intermittent och/eller rör sig på olika sätt hela tiden.
Jag brukar tänka att andra kanske har det värre. Exempelvis pga bortsprängda ben och armar i krig med mera men det hjälper inte hur jag känner mig.

Tyvärr hjälper ingenting förutom operation/vitrektomi/glaskroppskirurgi. Det är bara i sällsynta undantagsfall som laser-vitreolysis fungerar. Jag blev avrådd från att göra det för två decennier sedan av läkare i Amerika men gjorde det ändå senare i ett annat land. Läkaren i det landet var även han överläkare och professor men sköt tyvärr bara sönder en större koagulerad blodklump i hundra små bitar utan att dessa bitar försvann eller löstes upp.

Jag har även besökt https://www.ogonlasern.se/om-ogat/om-ogat-glaskroppsavlossning-glaskroppsgrumling-glaskroppsblodning/ i Stockholm. Läkaren som är specialiserad på laser sa att ögongrumlingarna måste vara stora och inte ligga nära näthinnan, och det blir oftast ändå inte mycket bättre - ibland sämre.
I de flesta fall går ögongrumlingar inte att se ens med avancerad teknik eftersom det är glaskroppen som successivt krymper ihop, löses upp och blir vattning pga närsynthet, ålder, ibland slag mot ögonen m.m. Då kastar denna skillnad i konsistens skuggor på näthinnan och makula. Detta upplevs som en "visp" av mörka semi-transparenta streck, prickar, figurer, bråten som konstant flyger runt framför synfältet, dvs hela din visuella verklighet. När det är så kan ögonläkare inte se det. Sådana ögon ser fullständigt klara ut från ögonläkares perspektiv.
Spindelvävsseende pga glaskroppsavlossning är ett annat besvär men som främst drabbar åldringar.

Numera har jag dock inget glaskroppsmaterial alls kvar i ögonen. Allt är minutiöst borttaget och "rakat" med vitrektor, mycket tunna nålar som körs in i ögonen antingen under narkos eller lokalbedövning. I mitt fall är det rester av en gammal koagulerad blodklump i kammarvattnet som flyter runt och besvärar mig och som behöver "spolas ut". För säkerhets skull behöver allt eller det mesta av kammarvattnet bytas eller färg användas som lyser upp grumlingarna inför mikroskop när kirurgen är inne i ögat alternativt när läkaren säger att vi har lokaliserat och plockat ut 3 grumlingar. I så fall finns finns ingenting kvar. Då är ögat rent.

Problemet är dessutom väldigt dyrt och jobbigt eftersom jag kan beställa tid till ögonläkare i t.ex. Turkiet, ta mig dig och allt runtomkring men bara för att höra samma gamla mantra - lär dig leva med det, kanske psykiskt, inget farligt, syns inte, du behöver inte oroa dig, det går över osv. Fel! Det går aldrig över. Det är en operation som måste till.

Kungfjaert... Inte heller skadar t.ex. tinnitus eller smärta någon, och inte heller är det väl något man kan bortse ifrån. Man kan säkert lära sig leva med olika besvär men man måste anpassa livet till ibland mycket sämre livkvalitet än vad det hade behövt vara. I mitt fall detta och allt helvete bara för att kirurger inte vill operera och ta ut det sista ur mitt andra öga.

Kontakta en klinik i närområdet, förslagsvis den polska i Jelenia Gora som finns i den andra länken du gav. Det går att flyga billigt till och från Polen, och även om du är ovaccinerad kostar det inte många hundralappar att göra ett antigen-test inför resan.

Redigering: Tog mig en snabbtitt och det är möjligt att flyga Göteborg-Stockholm-Wroclaw för mindre än 200kr med Ryanair.

Ja något i den stilen är min tanke eller till någon av de andra ställena som sade ja och gjorde operation förut. Huruvida en del av dessa finns kvar eller tänker öppna igen efter COVID har jag inte än fått svar på.
Ögonsjukhus är mycket dyrare än privata kliniker under lokalbedövning. Enorma sjukhus stora nästan som hela Sahlgrenska sjukhuset - bara ögon.

Men innan jag bokar tid och åker ska jag ha svar på huruvida de tänker göra operationen eller inte. Detta efter att ha sagt att de inte kommer att kunna se mycket.
Jag vill inte åka bara för att bli undersökt för femtioelfte gången.

Kirurger vill nästan alltid ha något handfast som de kan se tydligt och fotografera innan de opererar, annars är det enklare och tryggare för dem att säga som ovan; det blir bra, inget du behöver bekymra dig över osv. Att inte ta risk.
Med andra ord säger dom; get the fuck out of my office!

Ungefär så här ser det ut överallt Du tittar utan att någon förstår eller kan föreställa sig vad du ser:
1) https://www.youtube.com/watch?v=n9ZI1JJtRrE
2) https://edhub.ama-assn.org/jn-learning/video-player/2522137
3) https://youtu.be/QwM5BdEwqik?t=3
4) https://youtu.be/WZ3l_5RJ1I4?t=4
5) https://youtu.be/2aadrXH6oic?t=5

Men inte längre för mig. Mitt fall är numera "bara" 1 till 3 st. genomskinliga bubblor eller kolsvarta ibland snabbt flygande ganska runda punkter beroende på hur de slumpmässigt samlar sig i ögat och svävar framför linsen, mitt i ögat eller framförallt nära gula fläcken. Maximalt tom en fjärde grumling men den är liten.
Även om "punkterna" är väldigt små i ögat så blir de stora när Du tittar på längre avstånd, och särskilt framträdande om det är vit bakgrund med spotlights, fint väder utomhus, eller när du läser och precis där du tittar har punkter eller bubblor som rör sig. Du får ingen sinnesro.
Till en början känner du dig starkt irriterad. Medan åren går utvecklas det till hopplöshet inför allting. I synnerhet när du bara blir avfärdad med klyschor.

Om besvären var 100% när det var som värst så har det sjunkit till ca 25% nu. Detta trots att antalet grumlingar har minskat betydligt mer än med bara tre fjärdedelar. 100 st. Eye Floaters/Mouches Volantes är inte 100 gånger mer besvärande än 1 enda. Det handlar också om snabbhet i rörelserna och förutsägbarheten. Det är naturligt för hjärnan att reagera när något "stort" svart "flyger eller svävar" in i synfältet.