Putin beordrar styrkor att gå in i Ukraina - INVASION NU (2022-02-24)

En man blir vittne till en olycka, där en kvinna är döende. Mannen är den sista som pratar med henne innan hon dör. Kvinnans make kommer till platsen en minut efter att hon dött. Han är förtvivlad och säger: nu fick jag aldrig be om ursäkt till min fru för att jag skällde på henne i morse. Hon dog i tron att jag var arg på henne.

Mannen som vakade vid kvinnan innan hon dog tycker synd om maken och hittar på att hon innan hon dog, yttrade: säg till min make att jag vet att han älskar mig och att jag förlåter honom för grälet i morse.

Maken går därifrån lugnad men fortfarande ledsen. Han tröstar sig med att hans fru förlät honom. Men vittnet berättar sedan för sina vänner att han bara hittat på det hela. Ryktet når maken, som frågar vittnet om vad som egentligen hände. Vittnet vill inte göra maken upprörd, så han säger att ryktet är felaktigt. Osäkerheten om vad som är äkta och den omöjliga kampen att få reda på sanningen kommer att plåga maken mer än om frun hade dött utan att han fått höra hennes (påhittade) sista ord.

Detta fångar kärnan i vad jag syftar på med essentialism. Den sortens äkthet finns inte i korrupta länder som Sverige, där förmynderiet och den totala korruptionen tränger sig in i allt. Inget i det här landet är äkta, för det finns ingen integritet. Ingen! Och det går inte ens att lösa situationen, för det finns ingenting som maken i exemplet ovan skulle kunna få höra från vittnet som skulle ge honom ro i sinnet. Hur vet han att inte det han får höra är lögn?

Detta är problem man får i länder med en befolkning som fått förmynderi och mental korruption med modersmjölken. Jag kan ge många andra exempel. Otrohet: din fru försäkra att hon inte varit otrogen, men hur vet du det?

Har du sett filmen med Al Pacino där han dejtar kvinnor för att försöka fånga en mördare? Han faller för en kvinna han fejkdejtar. De inleder ett förhållande, ömsesidiga känslor utvecklas. Sen avslöjar han att han egentligen ljugit och att hela deras förhållande bygger på en lögn. Allt rasar. Nu är det bara en film, men liknande situationer händer hela tiden i verkliga livet.

Hur skulle du t ex känna, om du fick veta att något ögonblick i ditt liv, som betyder mycket för dig, plötsligt visade sig vara oäkta eller byggt på en lögn? Låt säga att en man/kvinna kommer fram till dig och ger dig en mycket smickrande komplimang. Ni blir kära och inleder ett förhållande. Sen avslöjar hen att hen egentligen fick betalt av din bästa kompis för att gå fram och ge dig komplimangen. Din vän hade tyckt synd om dig, som var så ensam, och ville muntra upp dig. Betyder det något?