Citat:
Ursprungligen postat av
Hovslättsmannen
De PK-personer jag känner gör inte ett skit. De lämnar bara spydiga kommentarer på sociala medier, om att alla andra ska hålla käften. De verkar tänka att PK är något sorts naturligt tillstånd, och öppnar bara käften när någon bryter PK-normen.
Det är faktiskt något som stör mig något enormt. Jag skulle ha full respekt för människor som är PK och som förklarar varför, och försöker argumentera för att vara PK. Men tvärtom verkar de flesta PK-personer vara mer intresserade av att vara åsiktspolis. Ofta är de också lärare eller fritidsledare, så de talar ofta med andra människor som om de vore barn.
PK-personer kallas ju för NPC:s i den anglosaxiska sfären för att de går att omprogrammera snarare än att diskutera med som vuxna människor.
En reflekterande människa är villig att föra resonemang på en många gånger djupare förklaringsnivå och vid ett sakligt och harmoniskt meningsutbyte så löses PK-personen alltid upp till en ny identitet eller tar till försvarsmekanismer som ilska eller överdriven likgiltighet för att bevara sin grunda modell av verkligheten intakt (och som mer är ett slags flockbeteende där de för vidare vad auktoriteter, eller "experter", har sagt att man skall tycka eller tänka, utan att ha gett skäl till varför).
Det är f.ö. inte jag som tänker så här när jag är transparent med hur det tycks fungera, det är den som väljer att programmera in PK-tänket och som har förvanskat alla heliga ord som solidaritet, mellanmänsklighet, kärlek, godhet etc. till sin egen motsats som uppenbarligen använder dessa insikter i mänsklig psykologi på förödande och omänskliga sätt.
All lögn eller manipulation av språket och ords betydelse till sin egen fördel äter upp ett samhälle inifrån.
Men det verkligt goda, det verkligt sanna och det verkligt sköna är eviga och oförstörbara principer som är tillgängliga för alla. Det är vad en kultur bygger på när den har sin högsommar och strålar av människans kapacitet att närma sig det gudomliga.
Att bli avsnoppad av en "åsiktspolis" är en värdslig sak i en mörk, låg och ful tid.