Hjälp, det enda som gör mig lycklig är att svälta mig.

Det enda som gör mig lycklig är att svälta mig. Det är vad jag tror, och jag tror på det starkt. Jag vill svälta mig så pass mycket att jag tillslut känner att jag fått nog. Att äntligen vara tillfreds. Så att jag får känna mig klar, för en gångs skull. Klar så att jag aldrig mera behöver göra om processen. Att få det gjort. Att väga så lite som möjligt. Så slipper jag efter det varje dag längta. Längta efter att bli riktigt mager. Jag kan inte annat än att varje dag känna mig olycklig och missnöjd med att jag inte får svälta och förbarma mig över att jag inte blivit klar när jag tidigare haft svältperioder. Landet svält lockar så oerhört starkt och det finns INGET jag vill så mycket som att besöka det en sista gång. Att fixa mina jobb och studier ligger högt på listan men inget överträffar strävan efter att gå ner i vikt. Det enda sättet för mig att bli frisk från min ätstörning är att jag får svälta mig till bristningsgränsen. Först då kan jag vilja vända på dethär och jobba för att bli frisk på riktigt. Jag vill bara få det gjort. Jag fattar verkligen inte hur jag annars skulle kunna bli frisk och fri. För som det är nu så vill jag inte bli frisk. Jag vill bli sjuk igen. Bli tillräckligt sjuk så att jag kan bli frisk. Snälla, hjälp mig. Hur har DU gjort för att bli frisk från anorexi? Jag ser ingen annan utväg. Vad har gjort att strävan efter att gå ner i vikt försvinner och ersätts av att faktiskt vilja bli frisk, för dig?

Vadå frisk från anorexi.. Det är inte du som är sjuk så länge din vikt inte är farligt låg. Du verkar vara i liv så då förmodar jag att allt är i sin ordning.
Sen att du nojar med mat, kalorier, träning osv kan du sluta med under förutsättning att du inte blir fet.
Prova att bara äta röda linser, ägg, vitaminer och drick fiskolja.
Då kommer du dessutom bli nyttig, samtidigt som du kan fortsätta svälta dig och vara hög.
Får du inte tillräknelig kick kan du bada ishavsbad och bli av med ditt självskadebeteende, om du har ett sådant beteende att bli av med.

Asså det är ju ett självskadebeteende som troligtvis är skapat av att du känner att du duger när du svälter dig själv. Detta betyder att din självkänsla höjs när du svälter dig själv.

Detta betyder även att din självkänsla är låg för annars skulle du inte ha ett behov av att höja den.

Såå, vill du komma ut ur de där så får du helt enkelt jobba på din självkänsla. Det går inte på en dag men det går då självkänslan är rörlig och ändras varje dag.

Lycka till!

I december ville du inte svälta:

Tjena
Att äta på ett kaloriunderskott är nyckeln till viktnedgång. Grejen är bara att jag är så kort. Får ett BMR på 1200kcal. Det är dagsbehovet för en treåring. Att äta under det är ju typ lika med att svälta.
HUr ska jag kunna gå ner i vikt utan att svälta?

Du vet alldeles för lite om sjukdomen anorexi och andra ätstörningar för att ens uttala dig om ämnet ser jag. Fattar om du försöker hjälpa men fler inlägg från dig (och andra stolpskott som inte kan nåt om ämnet) undanbedes. Tack

Anorexi är en rätt så paradoxal sjukdom. Att svälta ger en anorektiker kickar och stundtals känslor av eufori men följderna av svält innebär även känslor av depression, ångest, orkeslöshet, irritation, brist på motivation osv osv. Att svälta är inte en dans på rosor om man säger så. Även fast att vi anorektiker gärna vill se det så.

Vad skiljer anorexi från de som har megarexi och dopar sig med anabola, eller alla med ortorexi. Anorexi handlar om att du måste mogna och komma till insikt och förstå att det inte är lönt.

Snälla inse att anorexi är en psykisk sjukdom inom en tunn ram av fysiska krav/behov.
Felet sitter i din hjärna. Du behöver professionell hjälp från terapeuter som kan anorexi och förmodligen behöver du medicineras så din hjärna kommer back on track.

Att svälta innebär döden. Det slutar med döden. Du kan inte komma tillbaka och börja om från din grav.

Ps lyssna inte på trollande finnfejs härinne som inte bryr sig ett dugg om ditt välmående.

.

Mm, tack

Är själv i processen att försöka sluta röka. O ett av tipsen jag lyckades söka upp mig till. Handlade om att det är viktigt att ändra sättet man ser på cigaretter så blir det väldigt mycket lättare.

Har man rökt så länge som jag har så är det lätt att tänka i banor som att
"Det behövs för att jag ska kunna lugna ner mig."

Dvs att man till sin rökning sätter en positiv spin på det.

Sanningen är inte riktigt lika grann. För rökningen är det som leder till att man blir stressad från första början och anledningen till varför varenda rökare utan en cigarett går runt och känner ångest.
Hade jag inte varit rökare, så hade jag inte känt av den där stressen överhuvudtaget. Det var ingenting jag kände av innan jag började, utan det var något som kom in någon gång därefter.

Nu vet jag inte riktigt hur ätstörningar fungerar. Och vill inte hålla på o säga för mycket då det säkert kan vara stor risk att säga något fel. Men jag kan tänka mig att det är lite samma sak där med att man inte mår bättre utav det. Utan det är någon sorts beroende du har som gör att du övertalar dig själv om att det skulle kännas bättre.

Vill jag sluta röka så måste jag programmera om mitt tänk till o tänka att ingenting blir bättre med min hälsa bara för att jag röker.
Blodkärlen krymper så mitt hjärta slår sämre, vilket gör att fingrar och fötter blir direkt mycket stelare och kallare. Att arbeta blir jobbigare och hälsan blir sämre. Det är dyrt, och håller jag mig ifrån det några timmar så ger det mig bara huvudvärk när jag andas in röken. Varför får jag huvudvärk och ångest om det nu skulle vara så jävla lugnande för mig egentligen?
Ärligt talat så hatar jag när jag har huvudvärk. Det är bara det att när jag är så van med att röka så känner jag det inte.
O har märkt att håller jag mig ifrån det i bara några dagar så känns det faktiskt jävligt mycket bättre i kroppen. Fingrar blir mycket varmare och leder överallt fungerar mycket bättre. Benen blir varmare. Den känslan är både skön och as läcker.

Så det jag tänker när jag är röksugen är ju bara en rena lögner.

Kanske fungerar det att se lite mer så på dina svårigheter här med

Det vill säga att du slutar med det igenom att tänka på om det verkligen får dig att må bättre eller inte.