Det går inte att må bra

Försöker göra allt för att må bra, tränar som en dåre. Springer mil efter mil, umgås med vänner, försöker äta nyttigt och bra. Trots detta är jag aldrig ”framme”. Jag gör allt enligt boken som ska leda till ett bättre mående, men det verkar vara omöjligt att må bra. Sedan ser jag vissa som sitter smällfeta på donken och ser ut att ha det hur bra som helst trots att dom inte rör en fena. Hur hittar man tillbaka till sig själv och glädjen igen? Känner mig helt död och tom inombords..

Happiness is an inside job

Du får ju hitta en ny mening med ditt liv? att ta en ny väg liksom, vända upp och ner på allt eller göra en drastisk u-sväng. Någonstans skaver det liksom, det är därför du känner som du gör.

Varför gör du vad "boken" säger. Gör det DU tycker är roligt.

Nyfiken fråga. Varför skulle träna som en dåre göra att man ska må bra?

Börja med att "inventera" dig själv... Vem vill du vara? Vilka aktiviteter och sociala sammanhang eftersträvar du att vara i?

Inom psykologin finns det ett begrepp som heter "coping", som i det engelska ordet för att "palla med" sin situation, så som den ser ut och med en titt i backspegeln ifråga om vad man har med sig i sitt bagage. Coping är kortfattat alla de medel och sysselsättningar som medför att man som människa "orkar med" sin egen uppkomna situation. Listan kan göras lång över vad som funkar eller inte funkar för envar individ. Du nämner träning, ätande, antyder ett behov av att ha kontroll över din kropp och dess utseende etc, men verkar sedan inte nöjd med vad du uppnår trots ett högt fokus på just detta.

Låt mig säga så här... Alkoholintag, nyttjande av narkotika, överkonsumtion av sex och pornografi kan vara somligas "copingstrategier", träning någon annans och ätande i olika former kan vara den tredjes.... Bedömningen av vad som är bra respektive dåligt är såväl objektiv som subjektiv.

Jag rekommenderar dig att försöka att hitta på nätet eller göra upp egna listor på vad som du tycker är positiva respektive negativa "medel" att försöka att uppnå den lycka du strävar efter.

Coping är såväl vad du själv gör som vilka sociala sammanhang du bestämmer dig för att befinna dig i (och helst bemästra).

Bara du själv kan styra över och bestämma dig för att tiden är inne att börja "gilla läget", gilla dig själv och att fokusera på att aktivera dig med sådant som gör dig glad.

Begreppet utilitarism: Strävan efter att alltid försöka att maximera sin egen (och andras) lycka och nytta utan att det sker på någon (annans) oönskade bekostnad.

Tillägg: Nämnas bör naturligtvis att det finns hundratals och åter hundratals olika hobbies man kan prova på, ensam eller i olika sällskap.

"The ceaseless effort to banish suffering accomplishes no more than to make it change in form. This is essentially need, want, concern for the preservation of life. If we succeed in banishing pain in this form, it immediately reappears in a thousand others, varying according to age and circumstances, such as the erotic drive, passionate love, jealousy, envy, hatred, anxiety, ambition, sickness, and so on. If at last it can find access in no other form, it comes in the sad, grey garment of surfeit and boredom."

- Arthur Schopenhauer, The World as Will and Representation

Hjärnan mår bättre av sund kost och träning/motion.

Att känna sig tillfreds och lycklig/glad är nog mest en inställningsfråga. Vara nöjd med det man har och den man är. Om du fråga nån bekant kanske de säger att de skulle vilja ha det/vara som du? Vad hade du sagt då?

Med det sagt, det finns ju dystymi. https://sv.wikipedia.org/wiki/Dystymi
https://old.reddit.com/r/dysthymia/

Livet är en enda lång jävla uppförsbacke.

Åfaen