Greven Claes Sparre, 81 har bytt lås, vägrar lämna 45-miljonresgodset

Som många redan har sagt, låt gubben stanna kvar tills han dör. Giriga jävlar som ändå kommer få gården sen. Måste finnas nån konflikt där mellan gubben och barnbarnen?

Gubben må inte hajuridisk rätt att bo kvar där. Men han har moraliskt rätt och de osnutna ungarna bör respekterna sina äldre. De måste ju vara dumma i huvudet med om de inte vill bosätta sig där.

Jag får också bilder i huvudet, men självfallet så hade inte sonen tänkt dö med det där beslutet och "göra" så mot sin far som har gett honom allt, den där gubben lär inte flytta självmant utan ser hela sin ätt förstöras av den här soppan, han har även dragit på sig 1,5millar i skulder för rättsprocessen så detta är vinna eller försvinna.

Hoppas det slutar bra det här men de som besöker gubben och vill vräka honom lär få räkna med bly i baken.

Det skulle han ju reglerat när han sålde hela rasket till sin son. Och det är ju inte barnbarnen som driver saken utan Riddarhuset som ärvt det.

Man kan tycka att riddarhuset betett sig väldigt girigt mot en av dem de säger sig förespråka.

Vad skulle de göra? Så fort de blir får lagfart behöver de ju lösa ut bröstarvingarnq och jag tror heller inte de är intresserade att vara hyresvärd. Vad som hänt om de avstått arvet vet jag inte men det hade ju varit respektlöst mot testatorn.

Tidigare en del av Riksens Ständer.
/Svea Rikes Lagstiftande församling..
(Och fortfarande tydligen är, för de som inte erkänner dagens politiska/lagliga ordning..)

Skämt åsido:
Arvslagstiftningen är inte "tvingande" i uppstående led, dvs. barn kan göra sina föräldrar arvslösa.
Föräldrar kan inte detta genom testamente. Laglott/arvslott etc. är tvingande för "döda föräldrar" att ge till sina barn. Kan inte avtalas bort i Sverige (Ev. arv kan givetvis "slösas bort" när man lever, men hör inte hit här och nu)

"Grevens grabb" har dött, testamenterat godset till Riddarhuset, och gamle greven vägrar att inse läget? Har jag uppfattat hela situationen korrekt?

Orsaken till att den nu 81 årige mannen skrev över fastigheten 1990 på en yngre släkting var ytterst sannolikt för att gården skulle kunna föras över till nästa generation utan att arvsskatt utllöstes.

Dylika förfaranden var standard innan arvsskatten avskaffades.

Tänk dig själv att du ärver ett gods värt 50 miljoner av din farbror, i mitten av 80-talet så hade arvsskatten då blivit cirka 80% varvid du inte hade haft råd att behålla fastigheten.

Det var många som ärvde sommarstugor som de tillbringat hela sitt liv i men som tvingades sälja för att ha råd med arvsskatten.

artikel från 2011 med sonen och fru https://docplayer.se/8660701-Jordbit...lands-lan.html

är det frugan som vill ha pengarna?

Har svårt att tänka mig att arvskatten var 80%. Och när arvsskatten fanns så fanns det väl också gåvoskatt så om det var gåva eller arv hade mindre betydelse för skatten?

Han kan ha sålt huset billigare än marknafspriset och på så vis skjutit över skatteproblemet på köparen tills köparen i sin tur sålde.

Var det inte sin mor eller far man ärvde utan tex en farbror så blev arvsskatten 80% på högre belopp så som i tex detta fall.

Den sänktes dock innan den sedan avskaffades. Det är sannolikt arvsskatteproblematik som spökar i trådens fråga.

Förutom då undantaget att egendomen/fastigheten kanske var fidekomiss, där speciella regler fortfarande gäller, så kunde arvsskatten uppgå till flera miljoner. Fanns undantag även på 1990-talet från att betala arvsskatt in absurdum. Men dessa smarta saker handlade mest om bolagiseringar, "skalbolag" etc. Var enklare med lös egendom/"pengar" att trixa än med fast egendom som fastigheter etc.

Arvsskatten var inte 80%, men den var illa hög ändå. Såpass hög att det var lönsamt att "anlita jurister" för att komma undan den..