Tänker på självmord varje dag, tips?

Nu kom du iallafall med ett "vettigt" svar, även fast ja ogillar svaret.

Ok, kanske? Men jag e dock rätt säker på att jag tycker om mig själv. De e världen jag ogillar och det är världen jag inte kan acceptera för gör jag det så känns allt meningslöst.

De e som att vika sig, de e som att bli en slav fast du har valet att inte bli det. Jag tror nog jag hellre dör än att bli en enkel slav åt samhället och feminismen. Jag e fan värd mer. Döden e fan värd mer.

Men ok, om det är så att jag hatar mig själv. Hur förlåter man sig då?

Ska man börja aformera att man e "oviktig" eller hur gör man då? Om du nu e experten?

Börja om på steg 1 och gör EXAKT som professionen säger.
Funkar det inte så gå tillbaka och ställ krav
- vad är det som är fel? Diagnosen eller behandlingen? Jag gör nämligen EXAKT som du säger.
Vissa psykiatriska diagnoser är svåra att behandla och det krävs tålamod både från patienten och läkaren.
Tålamod med att hitta rätt då detta inte är så självklart som att laga ett brutet ben.
Behandlingarna med medicin påverkar både postivt och negativt och kombinationer av mediciner kan ta ut varandra eller ger oönskade effekter. Allt beroende även på individen.
Tålamod och uppgivande av självmedicinering med droger till 100%.
Det är svaret.

När jag ser tillbaka på mitt liv vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det har varit så.. hmm.. orden fastnar och blir till grus. Ja, vad har mitt liv egentligen varit? Svårt, jobbigt, ensamt, destruktivt, olyckligt och i stunder så extremt meningslöst.



https://www.stephaniebrown.se/det-sv...ata-sig-sjalv/.

5 steg för att förlåt sig själv

https://stegforhalsa.se/5-bekraftels...ata-dig-sjalv/

Inlägg som uppmuntrar till eller handlar om metoder samt annan OT hör givetvis inte hemma i tråden. Inlägg raderade, varningar utdelade.
//mod

Tack, jag förstår. Jag ska läsa igenom det.

Antar att man varje dag lär sig något nytt. 👍

Ok, "Professorn", jag ger det mer tid. Jag ska börja med en ny medicin idag med, så det förtjänar lite hopp mitt i allt.

Tur att man har en bra läkare.

Att bli frisk tar tid vilket är det jobbigaste med att vara sjuk. Det är när man tappar hoppet om att det kan bli bra som Livet tappar mening.

Men tro skapar hopp vilket skapar ny mening.

Tack för ditt svar.

Relaterar!

När jag öppnar dörren och tittar ut på samhället och världen....i stort sett menlöst, är den övergripande känslan....och "adjöss och tack för fisken" kommer nästan som rinnande vatten...

Mina "ankare" här i livet har varit och är, min självironiska humor, min filosofiska tanke, musik, böcker, känslan och upplevelsen av naturen solen månen, och tankar och funderingar runt universum och allting.

Bry dig inte om vad empatilösa eller människor som helt enkelt inte kan relatera skriver....deras sätt att uttrycka sig, eller bara det faktum att dom överhuvudtaget kommenterar, säger mer om dem själva än något annat....vilket jag finner ganska ironiskt i sammanhanget...

Din "självmordsbenägenhet" fungerar som ett rättfärdigande för dig att inte ta ansvar för dig själv och ditt eget liv.
"Världen är så orättvis och full av feministisk propaganda, men vad gör det? Jag ska ju ändå ta livet av mig!"

Av med offerkoftan.

Börja med att ge din nya läkemedelsbehandling en chans.

Det kan ta några veckor innan man märker av någon effekt. Ibland kan ens mående förvärras i början och då är det bra att ha ångestdämpande läkemedel hemma (be psykiatrin om det ifall du inte redan har det).

Sätt upp små delmål, exempel:

* Om jag inte har märkt av någon förbättring alls inom ett *visst antal* veckor så ber jag om att få avsluta läkemedelsbehandlingen/höja dosen/byta medicin.

* Om jag har märkt av en viss förbättring inom ett *visst antal* veckor så ger jag läkemedlet några veckor till. Om läkemedlet fortsätter att ge endast väldigt liten effekt så ber jag om att få höja dosen eller att få terapi utöver läkemedelsbehandlingen.

* Om jag har märkt av en tydlig förbättring inom ett *visst antal* veckor så fortsätter jag med läkemedelsbehandlingen tills vidare (och följer sedan läkarens råd om ev. nedtrappning, osv).

* Om ingenting fungerar inom ett *visst antal* veckor/månader/efter att jag försökt med *det här och det här* så ber jag om att få prova elbehandling eller behandling med ketaminspray alternativt att få bli inlagd. Samma sak om måendet plötsligt skulle förvärras kraftigt.

Exakt min tanke.

Du vet inte vad du pratar om. En självmordsbenägen person befinner sig i kris.

Frågan är vad du får ut av att försöka skuldbelägga och shamea någon som mår så pass psykiskt dåligt att den varje dag funderar på att begå självmord.

Vill du vara den som ser till att den självmordsbenägne faktiskt avslutar sitt liv? Det verkar så.

Visa människor fick nog ej med uppmärksamhet som barn.. syns tydligt.
Mvh

Tar du någon medicin nu?