Hur lång tid tar det för hjärnan att bygga nya Neurologiska Nätverk?

Ja du. Den som inte upplevt det förstår inte.
- skärp dig! sa en arbetskollega till mig när jag var tvungen att lägga mig på golvet (!) under ett möte.
Det var skönt att skriva av sig, ja så är det.
Det är även skönt att prata av sig.
Får jag gissa lite??
Oersaken till att du inte vågar prata med någon om detta kan också vara en delorsak till att du mår som du mår. DVS....
Har du för stora krav på dig själv? Vill du framstå som jättebra i andras ögon?
---------------------------------------------------------------------------------------------------- ------
Mitt råd.
Sök hjälp. Medicin och terapi är ofta mycket bra.
vänligen

Det klart man vill se bra ut i andras ögon, inte bara det att man döljer sina attacker för man gör så skumma saker när man väl får en attack, man rör på sig så konstigt, man gör så skumma saker, man ser ut som man fan är drogad, klart man vill dölja detta, inombords dör man av känslorna.

Medicin? Nja.. man blir ju beroende av det då? Vad är det för liv tänker jag.. man ska väl kunna leva utan det som vanligt om hjärnan går programmera om, frågan är hur man ska programmera om hjärnan.

Antagligen har hjärnan skapat nya genvägar som leder till enkel flykt/kamp respons? Och hittat faror i saker som inte egentligen är faror..

Det är ju bra om man klarar sig utan medicin och det funkar kanske för de flesta. Ibland är dock traumat så starkt att man har svårt att tillgodogöra sig nya tankebanor - fokusera på omprogrammeringen - utan att få hjälp av medikamenter. Så var det för mig i alla fall.
Jag använde inte mediciner som var starkt beroendeframkallande där t ex effekten lindrade ett akut tillstånd. De gav effekt på sikt och jag upplevde inget beroende och hade ingen svårighet att trappa ner efter ca 8-9 månader.
De mediciner jag använde var betablockerare för att pulsen inte skulle rusa (endast vid panikattacker) och SSRI-preparat. KBT på detta (plus helnykterhet) gjorde att jag blev besvärsfri efter 3 månader och även efter att SSRI gått ur kroppen. Betablockerare hade jag i fickan för säkerhets skull, men använde endast två tre gånger per månad i förebyggande syfte inför en stor presentation t ex.
---------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------
Problemet med SSRI-preparaten för mig var att jag fick för stor dos och blev supercool och hade inga problem alls. Då biter ju ingen KBT och den verkar ju meningslös. Därför halverade jag dosen så att jag ändå låg på gränsen till panikattacker så att KBT:n hade någon funktion och "något att jobba med."