2021-10-27, 19:11
  #1
Medlem
Är 24 och aldrig ens varit vän med en tjej. Går nu sista året på ett femårigt program på universitetet och de flesta män i min ålder har redan en partner. Känns bara så ensamt att aldrig få någon. Jag har prövat dejting appar men konkurrensen är för hög så jag får inga matchningar, dessutom är jag mindre attraktiv. Har autism (yttras i blyghet och bristfällig förmåga med socialt samspel) och är något socialt avvikande i hur jag kollar på andra (mycket undvikande av ögonkontakt, blicken flyger omkring osv).

Vill verkligen ha någon men det verkar bli ett nej. Har egentligen aldrig försökt utanför dejting appar, vet inte ens hur jag ska börja.
__________________
Senast redigerad av Mulz 2021-10-27 kl. 19:14.
Citera
2021-10-27, 19:18
  #2
Medlem
Opaques avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mulz
Är 24 och aldrig ens varit vän med en tjej. Går nu sista året på ett femårigt program på universitetet och de flesta män i min ålder har redan en partner. Känns bara så ensamt att aldrig få någon. Jag har prövat dejting appar men konkurrensen är för hög så jag får inga matchningar, dessutom är jag mindre attraktiv. Har autism (yttras i blyghet och bristfällig förmåga med socialt samspel) och är något socialt avvikande i hur jag kollar på andra (mycket undvikande av ögonkontakt, blicken flyger omkring osv).

Vill verkligen ha någon men det verkar bli ett nej. Har egentligen aldrig försökt utanför dejting appar, vet inte ens hur jag ska börja.


Svårt för alla, men om man dessutom har ganska påtaglig grad av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så blir det hela 100x svårare.

Har för mig att det finns träffar/plattformar/appar där folk med liknande syndrom som dina kan träffas och kanske dejta. Måste ju vara oerhört mycket lättare att börja där än att försöka den "reguljära" vägen som nog kan bli rätt brutal i längden och äventyrar självförtroendet
Citera
2021-10-27, 19:21
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Opaque
Svårt för alla, men om man dessutom har ganska påtaglig grad av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så blir det hela 100x svårare.

Har för mig att det finns träffar/plattformar/appar där folk med liknande syndrom som dina kan träffas och kanske dejta. Måste ju vara oerhört mycket lättare att börja där än att försöka den "reguljära" vägen som nog kan bli rätt brutal i längden och äventyrar självförtroendet

Har hört det rådet, vet dock ej vart autistiska kvinnor gör och var de är. Typ 1/100 har autism, blir ju svårt att hitta någon.
Citera
2021-10-27, 19:35
  #4
Moderator
evilhoneys avatar
Psykisk hälsa --> Relationsakuten
/Moderator
Citera
2021-10-27, 19:41
  #5
Medlem
hbtq4lifes avatar
Börja läsa religiösa skrifter och börja gymma.

Det är inte lätt att vara autist, men idag är det lättare än nånsin då majoriteten av folket har faktiskt skaffat sig autism lite via sina mobiler.

Att tycka synd om dig själv hjälper dig inte. Sätt upp tydliga mål i ditt liv och jobba hårt, kvinnor kommer då flockas till dig. Det tar tid och är svårt, välkommen till livet som man. Det finns ingen bättre trosborttagare än en man som aktivt jobbar för ett syfte.
Citera
2021-10-27, 19:43
  #6
Medlem
Vissa män är dömda till ensamhet. Bara att vänja sig redan nu, det blir inte bättre. Blyga killar som inte förstår sig på det sociala samspelet är lika attraktiva som brännskadade, överviktiga, handikappade kvinnor med ett ben.
Citera
2021-10-27, 19:44
  #7
Medlem
Pungpuckels avatar
Det finns några bra avsnitt med The Undateables på Youtube, där folk med autism dejtar.
Där kan du nog hitta lite tips.

Det finns en svensk version, men den engelska verkar ha fler autister.
Citera
2021-10-27, 19:47
  #8
Medlem
Conams avatar
Klen tröst kanske men en ytlig bekant hittade kärleken vid 27 års ålder och tillverkade två ungar! Så hopp finnes.
Citera
2021-10-27, 19:48
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av hbtq4life
Börja läsa religiösa skrifter och börja gymma.

Det är inte lätt att vara autist, men idag är det lättare än nånsin då majoriteten av folket har faktiskt skaffat sig autism lite via sina mobiler.

Att tycka synd om dig själv hjälper dig inte. Sätt upp tydliga mål i ditt liv och jobba hårt, kvinnor kommer då flockas till dig. Det tar tid och är svårt, välkommen till livet som man. Det finns ingen bättre trosborttagare än en man som aktivt jobbar för ett syfte.
Snälla, du korkad är du? Håll du dig till din religion och låt andra bestämma om de vill tro eller ej. Nej, mobiler framkallar inte autism! Låt ts plugga och bli färdig, skaffa sig ett adekvat arbete och sedan ta relationerna som de kommer.
Citera
2021-10-27, 19:53
  #10
Medlem
MrFolds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mulz
Är 24 och aldrig ens varit vän med en tjej. Går nu sista året på ett femårigt program på universitetet och de flesta män i min ålder har redan en partner. Känns bara så ensamt att aldrig få någon. Jag har prövat dejting appar men konkurrensen är för hög så jag får inga matchningar, dessutom är jag mindre attraktiv. Har autism (yttras i blyghet och bristfällig förmåga med socialt samspel) och är något socialt avvikande i hur jag kollar på andra (mycket undvikande av ögonkontakt, blicken flyger omkring osv).

Vill verkligen ha någon men det verkar bli ett nej. Har egentligen aldrig försökt utanför dejting appar, vet inte ens hur jag ska börja.

Hur ser ditt sociala liv ut i övrigt då? Vänner? Hur mycket umgås du med kursarna? Några hobbyer som du skaffat dig sociala kontakter genom? Har du lättare med det sociala i formella sammanhang (typ på ett sommarjobb eller någon form av utbildningspraktik, på föreläsningar etc)

Vad menar du med "mindre attraktiv"? Hur lång är du? Övervikt? Tidigt håravfall?
Citera
2021-10-27, 19:58
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MrFold
Hur ser ditt sociala liv ut i övrigt då? Vänner? Hur mycket umgås du med kursarna? Några hobbyer som du skaffat dig sociala kontakter genom? Har du lättare med det sociala i formella sammanhang (typ på ett sommarjobb eller någon form av utbildningspraktik, på föreläsningar etc)

Vad menar du med "mindre attraktiv"? Hur lång är du? Övervikt? Tidigt håravfall?

Jag har inga vänner, alltid haft svårt med det. Det är mer av en definitionsfråga. Jag känner att jag inte har vänner. Möjligen så att jag har max 2 st.

Jag är i min praktik så jag umgås bara med en kurskamrat åt gången som tilldelas. I övrigt pratar jag inte med någon. Raderat mitt facebook några månader sedan och detta vet alla. Tror ändå inte någon möter varandra via facebook då inget skedde när jag använde det.

Jag har inga hobbyn bortsett från datorspel och plugg.

Har lättare för mig med det sociala då jag inte känner mig ensam. Då jag inte bryr mig är oftast då jag beter mig mer naturligt. Sällan händer detta.

Har fetma, mesta ligger i låren och höften. Väger mycket men ser inte ut så värst. 175 cm, 105 kg. Försökt ändra detta men gym är dyrt och jag har svårt att kontrollera maten.
Citera
2021-10-27, 20:15
  #12
Medlem
TS du kanske ska skaffa en hund så du får motion och kanske träffar någon likasinnad kvinna som rastar sin hund. Motion är gratis. Du måste dumpa minst 20 kilo.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in