Varför hålls jag utanför?

Honom kan man inte kallas som Vän...hur kan en person göra så mot sina vänner?

Har 2 st gamla vänner som har gjort liknande. Tiden går och när en gammal vän gifter sig och/eller får barn och man inte är bjuden på någon tillställning eller får veta något så börjar man fundera på om man gjort något olämpligt men jag våldgästade (jag är en oerhört trevlig våldgästare) dessa personer och fick en insikt i deras vardag och kunde konstatera i båda fallen att dom hålls väldigt hårt av deras härskare (partner) Dom får inte längre göra som dom vill, tid ska spenderas hemma i soffan medans kärringen surar eller så ska det spenderas tid på att måla om svärfars sommarstuga.
Jag hälsade artigt och var genuint glad över att en gammal vän skaffat barn och över att träffa deras partner men möttes av en blick som om jag vore en 2 meter hög råtta som inkräktade och min gamla väns ögon såg ut som någon som får sin första permission på flera år.
Även om mitt besök uppskattades av min vän och deras barn så förstod jag att det blir inget kul för han när jag väl lämnat så hälsar inte på där mer för hans skull. Deras val av partner lägger jag mig inte i, har själv valt mindre bra så vem är jag att dömma.

Det är jobbigt när det rör sig om barndomsvänner. Vi har känt varandra sedan högstadiet och gått igenom vått och tort. Klart att jag vill ge rum för att han har ju nu sin tjej och sitt barn men förstår verkligen inte varför jag och ett par andra inte får vara en liten del av det?


Vi har känt varandra sedan högstadiet som jag skrev till Custom_made.
Det är hans andra tjej vad jag vet... han har haft det lite kämpigt med att hitta någon och det är också därför som jag blev så glad för hans skull.

Efter barnet brukar det vara han som sätter tiden för när vi ska ses vilket jag kan förstå... så jag håller dörren öppen.

Tackar för orden, jag tänkte att jag kunde bjuda på något i alla fall då jag inte visste hur/när bröllopet skedde... Känns jobbigt att gå vidare med en barndomsvän men det känns som sagt att man är bara en partypolare.

Jag är ju inte den enda som behandlas såhär och vi umgås ju?

Jag har partner men inga barn, de andra är blandat. Hurså?

Tackar för orden, jag tänkte att jag kunde bjuda på något i alla fall då jag inte visste hur/när bröllopet skedde... Känns jobbigt att gå vidare med en barndomsvän men det känns som sagt att man är bara en partypolare.