Kollegan som alltid bytte personlighet när vi var ensamma.

Vi hade en konsult inne för ett tag sedan. Kompeten och ambitiös. Jag tyckte väl rent allmänt att han var trevlig, men såg också att han var en ganska ögontjänande typ. Skrattade högt åt chefers skämt, osv, eller annan överordnad.

Efter ett tag började han, (alltid när det bara var han och jag ensamma) börja försöka komma fram till bråk, tjafs och var sjukt otrevligt (när vi var själva) som att inte svara på tilltal etc, eller direkt säga emot rena fakta aggresivt - sa jag tex. -Det brinner i köket, skulle han sagt nej, varför tror du det, det gör det inte, röken kommer från något, fastän synligen köket brann. Och så fort någon annan kom in med oss, så var han som vanligt, diskuterade som vanligt (här skulle han ha sagt - ja, köket brinner, vi måste nog släcka, vi hjälps åt" och sedan - samma visa igen när ensamma.
Men jag lägger min energi på folk som är trevliga eller positiva - du är på min idiotlista tänkte jag efter några gånger, och slutade bry mig om honom helt annat är när nöden krävde. Han slutade sedan, annars hade jag nogt tagit detta med min chef (som jag kommer mycket bra överrens med).
Hursom, vad tror ni han höll på med - försökte han sätta mig på plats, eller testade mina gränser, eller var det någon psykisk störning? Jag har verkligen ingen aning om vad spelet var, eftersom jag inte spelade det med honom så att säga. Har ni varit med om något liknande?

Låter som en fullblodspsykopat. Spring allt vad benen förmår.

Han planerade att ta din plats.

Ja, exakt. Hade han stannat kvar på platsen så hade du nog märkt att kollegorna börjat titta konstigt på dig. Då hade det varit han som börjat fabulera ihop lögner om vad du gör när du är ensam med honom, samt hitta på sätt att framställa dig som oduglig på ditt jobb.

Tro mig, jag vet vad jag snackar om. Det har inte drabbat mig personligen, men en mycket närstående.

Japp. Jag har sett det ske

Det här är jättevanligt, i alla fall mycket vanligare än folk tror. Jag misstänker att jag själv också utsatts för det under en period, men det är inget jag kan bekräfta och jag fick inga repressalier för det heller. Det enda som hände var att alla mina kollegor plötsligt började fråga hur jag mådde. Den jag misstänker är inte heller psykopat, bara en person som lever för att engagera sig i andra människors privatliv och skapa drama. Ganska vanlig personlighetstyp för kvinnor, skulle säga att i alla fall 10% är sådana.

alt 1: Han ansåg antagligen dig som ointressant och oviktig. Chefen och kanske ett antal andra kollegor var viktiga att komma bra överens med och bli omtyckt av, men eftersom du var ointressant och oviktig så blev det roligare att vara jobbig mot dig än att ignorera dig. Som ett tidsfördriv.

alt 2: Han såg dig som ett hot. Retar han upp dig när det är säkert, och blir trevlig igen när det inte är säkert så finns det en chans att du inte skulle hänga med i svängarna och själv bete dig otrevligt/aggressivt fast vid fel tillfällen. Då ser du ut som en idiot inför tredje part, och han framstår som vettig.

Relationer och samlevnad: allmänt --> Relationsakuten
/Moderator

Jag har upplevt något liknande för många år sedan. Det var inte mitt jobb personen var ute efter utan min kollegas. Vad h*n inte visste var att jag och min kollega kände varandra väldigt väl. Jag försökte därför flera gånger varna min kollega. Tyvärr trodde inte min kollega på mig utan trodde det var något problem mellan mig och den andra, men såg för säkerhets skull till att allt fanns dokumenterat bara om ifall att.

Det var väldigt nära att min kollega höll på att förlora jobbet, eller rättare sagt gjorde h*n faktiskt det. Men tack och lov fanns mycket information på mail och annan dokumentation, liksom vittnen. Jag och min kollega vidarebefordrade allt till allra högsta chefen som klev in och såg till att min kollega fick jobba kvar och slängde istället ut skitstöveln. Men det hela var otäckt att bevittna.

Mitt tips är att se till att dokumentera allt - precis allt! T.ex. be vederbörande maila dig det h*n vill. Ha alltid någon kollega bredvid dig när du pratar med personen så h*n inte kan dra någon lögn om vad du sagt eller gjort osv.

Ja, jag inser nu hur medvetet beräknande detta var. Kanske båda. Läskig känsla faktiskt. Jag borde ha tagit det direkt med honom andra gången det hände, med rimliga frågor : Du, jag upplever att du är lite aggresiv/neg för att du sade och gjorde x, vad menar du, eller misstolkar jag allt bla bla. (och spelat in i smyg, så man hade bevis). Hade det hänt en tredje gång skulle jag gått med det inspelade till min chef, och tagit med personen till samma möte.

Andra verkade gilla honom såhär i efterhand, så han betedde sig ju inte så mot dem uppenbarligen. Har inte pratat med kollegorna om detta, eftersom jag inte orkat/tyckt det varit viktigt.

Spela in er när ni är ensamma om inte annat som bevis om någon inte tror dig. har stött på ett par såna där jävlar i mina dagar också. något allvarligt fel i skallen på dom.