Ni som är evigt ensamma, hur gör ni?

Sant. Som kille får man kämpa sig blodig bara för att få en simpel tinder-dejt som inte leder nånstans.

I dagens teknologiska samhälle med sociala medier och corona-restriktioner är det helt klart männen som missgynnas. Fina, bra män som tränar, har jobb/studerar och ett övrigt ordnat liv är helt ointressanta för kvinnor idag. Man måste verkligen som man vara ute och festa non-stop för att ens ha en chans att knyta an till en tjej. Tjejer däremot kan både få dejter via instagram, tinder och självklart på jobbet/plugget hur lätt som helst.

Det mest provocerande är att se tatuerade losers som kuggar tenta efter tenta och röker gräs hitta tjej efter tjej efter tjej efter tjej.

Det stämmer i och för sig. Men även kvinnor som, med all respekt, inte är så attraktiva får mängder av inviter också. Visserligen av desperata killar som kanske bara är ute efter en sak host host, men samtidigt är hon iaf tillgänglig på marknaden. Att vara kille kan innebära att du inte ens är tillgänglig på marknaden, trots att du tränar och har i övrigt ett ordnat liv. Förstå den känslan? Att inte vara eftertraktad överhuvudtaget? Att kanske inte ens fått en kram på flera år? Det tär nog på många.

Förstår att kvinnor också har det tufft, men just på det här samhällsområdet är det männen som missgynnas primärt.

Marknaden har talat. You're a dime a dozen.
Om knarkande blivande dropouts är mer intressanta för tjejer så får du ju åtminstone göra en omvärldsanalys och ta dig en titt i spegeln mentalt. Vad är det de har för egenskaper du saknar?

Självkänsla, självförtroende eller är de så coola att ingenting rör dem i ryggen?

Skulle misstänka att du har nerverna på utsidan iaf.


Det sociala rävspelet iaf i Sverige innebär oftast att det är du som man som skall ta kontakt och beta metet med ett intressant leverne, utseende, social status eller iaf ekonomi. Om du känner dig desperat och ensam så är det bara att kasta spöt i sjön. Det nappar aldrig då.

Sen har det alltid varit en "köparens" marknad. Jämför hur pass många kontaktannonser som läggs ut av män jämfört med hur pass många kvinnor som gör det.

Killar som har tatueringar, röker på och är lite "dumma i hövet" tycker tjejer om. Det är ju spännande! Så tråkigt med killar som har ett ordnat liv, sååå tråkigt. Visst marknaden har talat, men tyvärr är marknaden extremt manipulerad till killarnas nackdel tack vare en välfärdsstat som gör att kvinnor inte längre behöver söka ekonomisk trygghet hos män. Nu har de pappa-staten istället att vända sig till.
Du har helt rätt och problemet är att ingen politiker vågar ta tag i problemet. Killar hamnar efter i grundskolan, fler kvinnor högskoleutbildar sig, typiskt manliga yrken försvinner sakta men säkert. Helt plötsligt står vi där och de flesta män är oattraktiva för kvinnor. Och de få kvinnor som kanske inte har en karriär och behöver ekonomisk trygghet kan bara vända sig till staten för bidrag, finns inga incitament att jaga en kille med ett ok jobb. Allt detta leder till att män missgynnas extremt, på en strukturell nivå (som feminister skulle ha sagt).

Större delen av mitt vuxna liv har jag inbillat mig själv att ensamhet var något jag mådde bra av och att sociala aktiviteter gjorde mig helt slut.

Sen träffade jag en kvinna som blåste liv i min lust att leva livet igen och nu är jag knappast ute och gör sociala grejer dagligen, men inbillningen av att 'jag är en ensamvarg, trivs bäst så' och 'vem fan behöver någon?' finns inte längre.
Det var en försvarsmekanism för det liv man hade byggt upp runtom sig.
Man måste inte ha 100 vänner och konstant hitta på saker med dessa, men att dela livet med någon annan än sina egna tankar är för mig meningen med vår existens.

Om du läser om det där, tycker du att det är en bra och rättvis analys? För i mina öron låter det barnligt, argt och bittert. Det finns bevisligen någonting tjejerna får från dessa killar som de inte får från dig, och att du blir arg och slår ifrån dig när du tänker på detta tyder på något slags emotionellt blockage, nånting du måste titta väldigt noga på.

Och det där med välfärdsstat och ekonomisk trygghet det är inte dina ord, det vet du själv. Det är bara en ramsa du lärt dig på internet och det kommer inte hjälpa dig en millimeter att gå och rabbla den.

Precis, är man ensam och längtar efter gemenskap är det faktiskt bara att gå med i en kyrka. Men tror man att den yttersta verkligheten är materia och att moraliska värden bara är godtyckliga sociala konstruktioner så upplever man kanske den dörren som stängd.

Jag överdriver. Självfallet finns det killar med ett ordnat liv som också har tjej, medan pundare inte har det. Jag ville bara bevisa en poäng att i dagens samhälle är det inte länge tillräckligt för en kille att ha ett jobb, ordnad ekonomi och högskoleutbildning. Det krävs mer, betydligt mer. Påstår inte att det är orättvist, utan bara att det skiljer sig från hur det en gång var när vi levde på savannen.

Kvinnor har såklart också svårt att orientera sig i dagens moderna samhälle, många unga tjejer idag mår psykiskt dåligt och jag är övertygad om att det delvis beror på sociala medier som ställer orimliga skönhetskrav på tjejer.

Men visst, kalla mig bitter, arg och barnslig. På vilket sätt hjälper det mig? Jag är ett djur som är anpassad till ett liv på savannen, men föddes i en bur på ett zoo, ursäkta mig för att jag kanske inte mår super.

Man inser att det är vad det är och man får lära sig trivas att göra saker på egen hand så som resa, gå på spelningar m.m. Ibland händer det att man träffar på någon man har lite gött tjöt med också.

Är inte 100% ensam, har några bekanta o vänner men inget 'reguljärt' umgänge så att säga. Har en go vän man träffar på när man åker upp till sthlm t.ex. sådant.

Det beror ju på att en stor del av den kvinnliga populationen med ett bra utseende är tämligen blåsta. Det större problemet är, som vi bägge två har konstaterat, är att det är extremt svårt/tidsödande/kostsamt att inleda någonting med en ’vanlig’ jordnära tjej idag.

Vad spelar det för roll egentligen om det är ”barnsligt, argt och bittert”? En sanning är en sanning oavsett hur den smakar i munnen eller vem som framför den. Det är också ett problem i det här landet; att allt måste paketeras och kommuniceras med ett filter.

Droger.