Sjuka kvinnor inom vården

Jag har haft mycket problem med narkotika i mitt liv, och har därför haft en hel del kontakt med avgiftningar, behandlingshem och LARO-mottagningar. De flesta som arbetar inom dessa områden är kvinnor, och under de senaste åren har jag börjat observera en del kvinnor som enligt min åsikt absolut inte borde arbeta inom vården.

Kvinnor som har inlett förhållanden med patienter och kvinnor som jag kraftigt misstänker ha sänkt min medicin för att jävlas med mig. Många kvinnor som arbetar inom dessa områden verkar vara "medberoende" som helt enkelt attraheras av manliga narkomaner. En del av dem är narcissister som håller på med vissa manipulativa spel.

Jag har också observerat väldigt många bittra kvinnor som verkar förakta män. Det sorgligaste av allt detta är att det är uteslutande etniskt svenska kvinnor jag pratar om. Invandrarkvinnor inom vården är mycket bättre enligt mina erfarenheter.

Det är framförallt under de senaste 5 åren jag har börjat lägga märke till detta. Vad är era erfarenheter? Känner ni igen något av det jag beskriver?

Ja och det är ett internationellt fenomen. Kvinnor har i dagens samhälle inget att se fram emot annat än arbete, konsumtion och döden i ensamhet. Klart som fan att de är förbannade. Nån har med lögner och svek snott deras rätt att bli hustrur och mödrar och de är fan inte glada.

Ja, såhär är det. Jobbade på ett behandlingshem en gång i tiden, där blev en socionomstudent som praktiserade på behandlingshemmet gravid med en knappt 20-årig klient. Hon själv var runt 30. Alla verksamheter jag arbetat på inom socialpsykiatri finns det medberoende personal. Men det finns även många män som är det.

Det ligger nog mycket i det du skriver. Jag tror att de flesta kvinnor innerst inne vill vara hemmafruar och uppfostra barn. Att arbeta heltid hela deras liv tror jag inte är naturligt för dem, och därför är många av dem väldigt bittra.