Citat:
Ursprungligen postat av
Ankan-mannen
Vid brott i vanliga fall så måste offret tycka det är ett brott mot denne när offret är en vuxen. Andra brott bestraffas av samhället för den utsattes räkning. En kvinna som jag känner blev våldtagen och hon sade det var det skönaste hon varit med om (och hon menade verkligen det), antagligen ovanligt. Mannen gjorde ett klart brott, man ska inte ens tänka tanken, men det blir ett brott vid utförandet. Ja hon anmälde det förstås inte, men om någon annan anmält det, hur hade rättsväsendet hanterat det, det undrar jag? Hon var trots allt vuxen. Skriver detta för att det alltid är problematiskt då offer inte tycker- vill delta i beivran, och även då det är unga inblandade, kan tänka mig att en tonåring tycker det är pinsamt när det kommer på tal, och helst vill slippa skiten, skiten kan vara värre än sexet. Det bör man tänka på innan man drar in en ungdom.
I de fall där bristande samtycke är ett rekvisit (villkor) i brottsbeskrivningen (som vid våldtäkt mot någon över 15 år), är brott förövat om samtycke inte föreligger. Då spelar det egentligen ingen roll vad offret känner eller tycker huruvida det är ett brott: Strikt juridiskt är alla brott ett brott mot staten - det är staten som straffar. Att det vid många brott finns ett individuellt offer förtar inte detta faktum.
Så i den våldtäktssituation du beskriver är det brottsligt, eftersom samtycke inte var för handen. Det hade blivit fällande dom. Vidare
kan brott begås mot en person utan att personen ens är medveten om gärningen. Så är fallet med sexuellt ofredande (och även våldtäkt om offret exempelvis är totalt utslaget på grund av rus).
Ibland räcker inte ens samtycke som allmänt är en ansvarsfrihetsgrund. Hit hör bland annat grov misshandel. Det är brottsligt att grovt misshandla någon, även om personen samtycker till våldet, vilket är ett utslag av att brott förövas mot staten, brottslingen bryter mot den lag staten har bestämt ska gälla.
Våldtäkt mot barn fungerar på liknande sätt. 14-åringens samtycke är irrelevant i legal mening. 15- årsgränsen finns till för att skydda barns sexuella integritet, dels fysiskt, dels psykiskt. Barn och unga har inte ett utvecklat konsekvenstänkande på samma sätt som vuxna. Påtagligt äldre kan utnyttja detta, manipulera den unge för sina sexuella syften, något som typiskt sett anses skada barnets utveckling i en ålder som vi vet är känslig av alla möjliga anledningar.
Att enskilda individer som är 14 år i praktiken kan ge "psykologiskt" samtycke spelar ingen roll. Lagen måste vara generellt utformad. Det är ju detta Dumpen riktar sökarljuset mot, med andra ord hur villig någon som är 13, 14 år än säger sig vara, är det den myndiges ansvar att avstå att inlåta sig i sexuellt umgänge med personen.
En absolut åldersgräns måste dras någonstans, och de flesta länder har ju en sådan - av goda skäl. Det Dumpen ändå gör bra är att visa på det utbredda fenomenet män som är mentalt redo att ta tillfället i akt, när det yppar sig, att sexa med någon under 15 år.
Sedan tycker jag att fiskarna ofta är alltför offensiva i sin strävan att få gäddan på kroken; det är onödigt provokativt med ibland rent tjatande, överdrivet smickrande etc., till och med när gäddan har uttalat att det hela inte är någon bra idé.
