”Det mest jämställda riksdagspartiet var Centerpartiet med 54% kvinnor. Näst mest jämställda var Socialdemokraterna med 50%.”
Citatet ovan påstås ha varit angivet i Aftonbladet någon gång i slutet av 90-talet, och har ibland använts för att illustrera hur enögd jämställdhetskampen ibland kan vara.
Jag tänkte på det härom dagen när det gick upp för mig hur World Economic Forum resonerar kring jämställdhet. World Economic Forum producerar det globala jämställdhetsindexet ”Global Gender Gap Index” (GGGI). Indexet rangordnar länder efter hur jämställda de är och används ofta i vetenskapliga sammanhang när man söker finna korrelationer mellan jämställdhet och olika parametrar. Det används även som ett lobbyverktyg. Det är inte ovanligt med nyhetsinslag och artiklar av typen ”I den här takten kommer det att ta XX år innan Land Y är helt jämställt”, baserat på World Economic Forums jämställdhetsrapporter. Den senaste rapporten finns att ladda ner på nedanstående länk för den intresserade:
https://www.weforum.org/reports/ab67...da6023/in-full
Men hur skapas då GGGI-måttet?
Först och främst är det helt baserat på utfall, så tesen är att utfallet definierar vad som är jämställt.
Men utöver det använder man även följande definition (sid 72 i rapporten):
Hängde ni med?
Om utfallet på någon parameter är 60/40 till mäns fördel går detta in i beräkningen som en indikation på bristande jämställdhet, men om förhållandet är det omvända (alltså 60/40 till kvinnors fördel) så beräknas det på samma sätt som om utfallet är 50/50, dvs ingen ojämställdhet antas vara observerad.
På så vis är alltså indexet uppsatt på ett sätt som innebär att ett land antas vara ojämställt så länge som det finns en enda parameter kvar där män har ett fördelaktigt utfall jämfört med kvinnor. Det är inte ens möjligt för indexet att visa att ett land är ojänställt i kvinnlig favör, även om vi tänker oss ett hypotetiskt matriarkat där pojkar förbjuds gå i skolan, vägras rösträtt, vård eller rätt till arbete. Det landet kommer att klassas som perfekt jämställt (eller möjligtvis aningen ojämställt i mäns favör om det skulle råka finnas en enda parameter kvar där männen har en utfallsmässig fördel).
Frågeställning:
Är ett index som mäter jämställdhet på det här sättet korrekt definierat? Vad kan de potentiella effekterna bli när den här typen av index används för att underöka jämställdhetsnivåer och följa upp politikers jämställdhetsarbeten?
Citatet ovan påstås ha varit angivet i Aftonbladet någon gång i slutet av 90-talet, och har ibland använts för att illustrera hur enögd jämställdhetskampen ibland kan vara.
Jag tänkte på det härom dagen när det gick upp för mig hur World Economic Forum resonerar kring jämställdhet. World Economic Forum producerar det globala jämställdhetsindexet ”Global Gender Gap Index” (GGGI). Indexet rangordnar länder efter hur jämställda de är och används ofta i vetenskapliga sammanhang när man söker finna korrelationer mellan jämställdhet och olika parametrar. Det används även som ett lobbyverktyg. Det är inte ovanligt med nyhetsinslag och artiklar av typen ”I den här takten kommer det att ta XX år innan Land Y är helt jämställt”, baserat på World Economic Forums jämställdhetsrapporter. Den senaste rapporten finns att ladda ner på nedanstående länk för den intresserade:
https://www.weforum.org/reports/ab67...da6023/in-full
Men hur skapas då GGGI-måttet?
Först och främst är det helt baserat på utfall, så tesen är att utfallet definierar vad som är jämställt.
Men utöver det använder man även följande definition (sid 72 i rapporten):
Citat:
the index rewards countries that reach the point where outcomes for women equal those for men, but it neither rewards nor penalizes cases in which women are outperforming men in particular indicators in some countries. Thus, a country that has higher enrolment for girls rather than boys in secondary school will score equal to a country where boys’ and girls’ enrolment is the same.
Hängde ni med?
Om utfallet på någon parameter är 60/40 till mäns fördel går detta in i beräkningen som en indikation på bristande jämställdhet, men om förhållandet är det omvända (alltså 60/40 till kvinnors fördel) så beräknas det på samma sätt som om utfallet är 50/50, dvs ingen ojämställdhet antas vara observerad.
På så vis är alltså indexet uppsatt på ett sätt som innebär att ett land antas vara ojämställt så länge som det finns en enda parameter kvar där män har ett fördelaktigt utfall jämfört med kvinnor. Det är inte ens möjligt för indexet att visa att ett land är ojänställt i kvinnlig favör, även om vi tänker oss ett hypotetiskt matriarkat där pojkar förbjuds gå i skolan, vägras rösträtt, vård eller rätt till arbete. Det landet kommer att klassas som perfekt jämställt (eller möjligtvis aningen ojämställt i mäns favör om det skulle råka finnas en enda parameter kvar där männen har en utfallsmässig fördel).
Frågeställning:
Är ett index som mäter jämställdhet på det här sättet korrekt definierat? Vad kan de potentiella effekterna bli när den här typen av index används för att underöka jämställdhetsnivåer och följa upp politikers jämställdhetsarbeten?