Varför är ensamhet något dåligt i västerländsk kultur.

Varför?

Är det vårt samhälle/kultur som skapat stigmat kring detta.

Jag börjar med att ifrågasätta frågeställningen. Vad får dig att tycka/tro att ensamhet är mer stigmatiserat i västerländsk kultur än andra kulturer?

I andra länder får man ju inte vara ifred, eftersom befolkningen tycker så synd om en som sitter ensam.

Skämtar du? Den västerländska kulturen är den kultur på jorden där det är MINST stigmatiserat!

Du vet inte mycket om världen du...

För att vi är sociala djur och är skapade till ingå i en social enhet med ett kontinuerligt flöde av sociala aktiviteter.

Tänkte just skriva någoit liknande. Att bo ensam t.ex. finns inte i andra kulturer.
Men kunskapsnivån på flashback är inte den bästa.

Ts. Människan är ett socialt djur. Att vara ensam är fel. Om du föredrar det är det något fel på dig. Precis som det är fel att t.ex. visa agressivitet. Det betyder inte att det är ovanligt. Bara att det betraktas som fel/störning.

Jag betraktar folk som är socialdemokrater som fel/störning.

Problemet i väst är att allt är utåtvänt,folk söker ständig validering ”likes” av personer man inte känner eller har någon djupare vänskap med.

Folk behöver vara mer ensamhet där dom får möta sej själva.

Ensam är en sak och själv är en annan. Ensam är väl lite som att vara själv mot sin vilja medan bara själv är att man kanske vill vara själv.