Jag är 24 år, har kraftigt tvångssyndrom som gör det svårt för mig att fungera i vardagen. Det finns övningar, tex meditation, som man kan göra för att stilla tankarna. Men funkar detta när man har svår OCD? Då kan man teoretiskt göra övningarna, men det stillar inte tvånget avsevärt eftersom du inte är fokuserad? Kan medicinering vara nödvändigt om tvånget är stort?
Det kommer inte funka bättre om du ska ha så negativ inställning. Testa helt enkelt. Kanske hjälper det mycket, och kanske bara lite, men även om det är lite så är det ju bättre än nu.
Förvänta dig dock inte några superunderverk på kort tid. Det kommer inte hända. Men på några månaders sikt bör du kunna märka att det rör sig långsamt, men åt rätt håll.
Du bör prova medicinering om dina besvär är så stora. Du kan alltid bryta behandlingen. Med hjälp av medicinering kanske du lättare kan ta tll dig av avslappningsövningar och meditation.
Jag har några olika diagnoser men också OCD jag började på en antidepressiv medicin som heter Cymbalta för jag hade hört mkt gott om det när det kommer till tvång. Ja det gör en stor skillnad i mina tvång, minskar väldigt mkt. Men fan ångesten blir, blev bara värre o fortsätter än. Det känns lite som att man alltid glömt något o då kommer ångesten typ, även om man ej känt sig tvungen att göra det på samma sätt?
Så frågan är nog, är leva med ångest värd att slippa din tvång? Jag fick näst högsta på skalan när jag fick min diagnos, men det är då för jag INTE drabbar någon annan med min tvång, jag kommer ej för sent, ingen som rörs eller störs, det är nog inte ens många som lägger märke till sakerna jag ”måste” göra. Okej förutom min pojkvän då, men som alltid säger - Det är lungt jag är van! Haha
Men ja det är otroligt påfrestande. Efter medicineringen så lägger man också helt plötsligt märke till alla tvång man faktiskt gör o då ökar ju ångesten igen.
Min förra psykolog berättade att när det kommer till OCD så är det väldigt väldigt få som blir ”friska” eller ens vill bli det.
Dem säger att marijoteten av dem som har OCD väljer att hellre anpassa sig efter sina tvång än att leva med den hemska ångesten den ger.
Vad har du för tvång? Drabbar det andra eller bara dig själv? Hur är det för dig att exempel åka på semester? Dem säger att många kan må bättre av att vara iväg på ställen där man inte kan göra sina tvång på samma sätt.
Visst det kan jag förstå men fan min ångest vinner nog banne mig i slut ändan känns det som. Men jag går fortfarande på medicinen idag, även höjt den för min depression. MEN jag försöker hela tiden hitta olika lösningar på hur jag kan ”underlätta” vardagen med OCD, sen får vi se om jag väljer trappa ur den eller kanske prova något annat. MEN det finns mediciner som kan göra skillnad på OCD om man kan hantera ångesten den kan ge.
