Föräldrar förväntar sig mycket av sina barn men gör ingenting för att hjälpa

Jag har märkt en sak angående relationen mellan svenska föräldrar och deras snart vuxna eller vuxna barn. De har mycket förväntningar av sina barn, att de ska tjäna bra och ha ett bra liv men gör absolut ingenting för att hjälpa dem dit. Barnen ska ut och bo i egen lägenhet så fort som möjligt, sköter skolan själv, får ingen hjälp med att skaffa jobb, att ge stor summa pengar att investera är tabu osv. Om barnet inte lever upp till förväntningarna så får barnet höra det ofta.

Hur kan svenska föräldrar ha så mycket åsikter om sina barns liv när de är så passiva efter tonåren?
Tycker ni det är hyckleri eller normalt?

Låter som ett omvänt resonemang till att man idag förväntar sig bli hjälpt från allt och alla.

Känner inte riktigt igen mig i det.

Kön?

Jag upplever att det är tvärtom. Svenska ungdomar får ofta kunskap och större summor pengar från sina föräldrar, och knappt några förväntningar att ge något tillbaka. Många fortsätter få ekonomiskt stöd ända upp till 30-årsåldern.

I många andra länder får barnen göra allt på egen hand från en låg ålder och förväntas ta hand om föräldrarna när de blir gamla. Så var det även i Sverige förr i tiden.

Svenska ungdomar och unga vuxna är väldigt bortskämda idag.

Jag tror Sverige är det land där unga vuxna står på egna ben allra tidigast. I andra länder, framför allt fattiga, så bor man hos föräldrarna tills man är 30.

Jag har inom rimliga gränser hjälpt mina barn men alltid också krävt eget ansvar av dem
Mina förväntningar på barnen är att de skall stå på egna ben och förhoppningsvis vara lyckliga.
Det är knappast orimliga förväntningar.

Kvinna.

Jag tänker att föräldrar ska skita fullständigt i sina vuxna barns liv eftersom de har noll inflytande över det.

Då borde det ju rimligtvis även gälla åt andra hållet. Vuxna barn kan ju knappast anses ha rätt att ha inflytande över sina föräldrars liv.

Jag tänker snarare att man misstror svenska föräldrars vilja att lära barnen bli självständiga från att bli daddade av mamma halva livet till frugan ska ta över. Vi har inte den kulturen utan svenska män förväntas kunna ta hand om sig själv. Vilket innebär att man ska kunna sköta ett hushåll utan mamma två meter ifrån som lagar mat och tvättar åt en.

Jo men det är ju oerhört mycket vanligare att föräldrar lägger sig i sina barns liv än tvärt om.

Jag håller med om det och försöker också leva efter det.