Citat:
Ursprungligen postat av
ZiggeZiggarett
Jag tror båda delarna. Ser du på Indien så utvecklades deras inhemska teko-industri dåligt av det. Men de fick järnväg, bankväsende och en hel del annan infrastruktur.
Det är långt ifrån säkert att deras teko-industri industrialiserats om de inte blivit koloniserade.
Generellt sett så tror jag inte länder utvecklas dåligt av kolonisering, det är en effektiv metod för technology transfer. Industrialismen hade inte alls säkert fått fäste i Afrika. Det är inte givet.
Däremot tror jag att skapandet av nationalstaterna efter kolonialismen har skapat problem. I Indien löste man det genom att ta saken i egna händer. Splittrandet av kronkolonin var blodig, men har förmodligen skapat en stabilitet och förutsättning för indisk demokrati.
I Afrika skapar de olika folken i en gemensam nationalstat inte den stabilitet och förtroende för stat och myndigheter som krävs för en demokratisk utveckling.
Det hämmar industrialism och en vettig samhällsbyggnation. Men hur Afrika sett ut utan koloniseringen vet vi väldigt lite om. Det krävdes kunskaper och teknik för att bygga vägar, järnväg och andra kommunikationer. Det krävde dessutom storskalig organisation. Var skulle den komma från av egen kraft? Vilka incitament skulle driva fram den?
Etiopien som aldrig varit en koloni i egentlig mening är ju inte mer utvecklat än andra afrikanska stater. Jag tycker inte man kan skylla på den italienska invasionen, sådant har drabbat alla länder.
Och varför är Balkan industrialiserat. De var en turkisk koloni under lång tid. Korea var en japansk koloni, det har gått bra för dem. De är värre drabbade än de flesta afrikanska länder.
Som Marxist har du en deterministisk historiesyn, men jag tycker väldigt lite, om något, talar för att den är korrekt.
Jag tror Afrika hade varit fattigt och outvecklat även utan kolonialismen. Om det hade varit sämre eller bättre än idag får vi aldrig reda på.
Först och främst, Marxist? Haha, skojar du? Jag är antimarxist in i märgen, vilket du kan se om du läser mina tidigare inlägg. Jag är allt annat än intresserad av den marxistiska historiesynen som grundas på en historiematerialistisk teori, vilket frånser andra viktiga faktorer i historien som kultur, religion och ideologi. Och deterministisk historiesyn? Du kan ju ta att läsa min C-uppsats innan du yttrar dig om vad jag tycker och tänker:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-6328&pid=diva2%3A1517882&c=1&searchType=SIMPLE&lan guage=sv&query=Peter+Hagendorfs&af=%5B%5D&aq=%5B%5 B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&so rtOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc& onlyFullText=false&sf=all
Så nej, du har fel i att jag är Marxist eller ens har en marxistisk historie- eller samhällssyn.
Däremot är man en idiot om man förnekar den inverkan kolonialismen hade på Afrikas moderna historia. För helt ärligt så har du knappast speciellt bra koll på nationalstatens eller nationens historia när du jämför Osmanska rikets kontroll över Balkanområdet (där för övrigt en betydande del kontrollerades av Venedig, vilket du såklart inte har koll på) då detta inte sätter det Osmanska riket under 1800-talet i dess rätta sammanhang: det var en konglomeratstat helt utan ambitioner att integrera dem i någon Osmansk kultur eller politisk verksamhet. Jag vet ju också att du inte har en aning om vad en konglomeratstat är, och helt ärligt tror jag att du måste läsa på ett rejält antal böcker innan du kan greppa det. Men för att förenkla: stater före nationalstatens genombrott bestod aldrig av någon enhetlig kulturell eller nationell gemenskap i vår moderna mening utan det vi idag skulle kalla nationer var i verkligheten övergränsande mellan geografiska landområden och politiska enheter. Detta var för att centralmakten var svag och hade inte de muskler som krävdes för att genomdriva dyra och svåra integrationsprojekt när man hade införlivat ett nytt område i riket. Med andra ord lät man ofta ockuperade områden behålla sina politiska och kulturella traditioner helt utan att de la sig i, vilket medförde att många länder som var ockuperade av främmande makter aldrig påverkades nämnvärt på det kulturella eller politiska planet av ockupationen. Ett bra exempel på detta är dagens Belgien. Under nära nog 300 år styrde Spanien området. Trots det finns det extremt få spanska traditioner i Belgien, och även om det talas fler olika språk i Belgien är inte spanska ett av dessa. Ett annat exempel är Finland, som i över 700 år var en del av Sverige. Trots det är finskan det största språket i Finland, vilket beror på att man aldrig ens försökte genomdriva några såna integrationsprojekt.
Att det geografiska landet och en politisk enhet som en nation utgör ibland kunde överlappa varandra gav jag exempel på i min C-uppsats. Peter Hagendorf beskrev på sidan 40 i sin dagbok hur Magdeburg var hans "fädernesland" ("Faderland" på tyska). Hagendorf växte upp i Zerbst, cirka 4 mil från Magdeburg. Magdeburg hade länge varit en egen stat, medan Zerbst hade tillhört furstenömet Anhalt-Zerbst. Trots att Magdeburg alltså inte låg i hans hemmahörande stat kände han ändå en fosterlandskänsla för Magdeburg. Alltså var stat och land inte nödvändigtvis sammankopplat på samma sätt som det senare skulle bli. Detta var såklart också fallet på Balkan, vilket medförde att den turkiska ockupationen av landet aldrig gav samma effekter som det skulle göra i Afrika under kolonialismen då en del av kolonialismen var att just integrera kolonierna till hemmanationen, vilket påverkade kulturen och gick ofta stick i stäv med de politiska traditioner som fanns i Afrika. Dessutom påverkade också gränsdragningarna senare nationen. Medan det i Indien fanns relativt starka konturer av en nation redan innan Brittiska Raj, under Mogulväldet, fanns det inte såna i Afrika på samma sätt. Afrikas nationer var i huvudsak samhällen som inte var strukturerade på samma sätt som i Europa, vilket berodde på att det fanns en mångfald av levnadssätt där man ibland kunde bedriva jordbruk, ibland levde folk som nomader och ibland levde folk isolerade och levde på jakt i närområdet. Afrika hade alltså aldrig i samma utsträckning genomgått samma utveckling till nationer som Europa, utan istället bestod Afrika (eller åtminstone det Subsahariska Afrika) av en massa folkstammar där nationsgränser aldrig riktigt existerade. Därför påverkade också gränsdragningarna av Afrika kontinenten då detta innebar en total omdaning av de politiska traditioner som rått under tusentals år, och då är det inte konstigt att det tar extra lång tid för Afrikas länder att anpassa sig till att struktureras till nationer. Och som du vet så krävs det en form av samhörighet inom nationen för att en nation ska fungera. Om det inte fungerar kommer det inte att lyckas, vilket är fallet med Afrika då staten i de flesta afrikanska länder har en väldigt låg legitimitet.
Att de byggde upp en infrastruktur i många afrikanska länder är såklart inget vettigt argument för att dessa länder borde klarat sig bra, men om man som du inte kan något om varken nationalstatens historia eller Afrikas historia förstår jag att det är förvirrande. Men sanningen är den att kolonisatörerna sällan erbjöd afrikanerna någon högre utbildning utan tanken var hela tiden att det var kunnigt folk från Europa som skulle tillhandahålla all infrastruktur. Detta medförde att när kolonierna blev självständiga fanns det inte tillräckligt med kunnigt folk för att kunna ta över dessa. Ta Kongo-Leopoldville som ett exempel. När de blev självständiga den 30 juni 1960 fanns det bara 17 kongoleser i landet som hade en eftergymnasial utbildning (varav de flesta fanns inom vården, exempelvis Lumumba). Är du så naiv att du på allvar tror att det går att ta över stora och svårkontrollerade infrastrukturprojekt om man inte har rätt utbildning för det? Så där har du anledningen till att Afrika aldrig kunde ta del av allt det som européerna lämnade efter sig. Och anledningen till att man aldrig lät afrikanerna utbilda sig berodde på det urgamla giftet i samhället: rasism. Jag vet att det ordet ibland är uttjatat av människor som Kato85 och andra politiskt korrekta idioter, men i det här fallet var det verkligen rasism som skapade problemen.
Fattar du nu eller ska jag behöva ta det igen? Alltså: kolonialismen framtvingade ett administrativt system i Afrika som kom från yttre håll som inte stämde överens med Afrikas politiska och kulturella traditioner (nationalstaten) och detta medförde att Afrika hade svårare än andra att anpassa sig till en världsordning av nationalstater. Detta har medfört att Afrika har halkat efter. Jag skyller alltså inte bara på kolonialismen, men jag menar att det system som kolonisatörerna genomdrev i Afrika inte passade ihop med deras politiska traditioner. Förstår du eller är det för svårt att kunna ta in?