Citat:
Ursprungligen postat av
Fittheligeande
Det finns ju vissa undersökningar som visar på att kvinnor generellt är lyckligare som singlar än vad män är. Män har generellt svårare att komma över en skilsmässa eller ett förhållande som tar slut. Kan detta vara för att kvinnor får mycket bekräftelse från annat håll också? Medan mannen sitter där i sin ensamhet och deppar.
Jag tror först och främst att man måste man väga in de upplevda känslorna kring singellivet, innan man gör allt för grova generaliseringar åt endera hållen..
Är singelskapet självvalt, oavsett kön.
Då tror jag att man njuter av sin tillvaro!
Man har 100% bestämmanderätt när det kommer till hur man lägger upp sin fria tid och vad eller vilka man väljer att rikta sin uppmärksamhet emot, vilket/vilka man känner att man behöver visa hänsyn till och hur man spenderar sina pengar etc.
Lovely!
Är singellivet dock inte självvalt, utan påtvingat.
Så är ju känslan av ensamhet och utanförskap, något man förmodligen brottas med.
Inte lika hett...!
Då lidande är subjektivt, tror jag inte att det är särskilt lätt att tillskriva något av könen som just dem som lider mest.
Men, om man nu återgår till att generalisera lite mer...
Då har ju tjejer lättare att ligga runt än vad killar har.
Så är sex ett sätt för att bedöva ensamheten, då tror jag att tjejer får sin "fix" på det viset rätt mycket enklare än vad killar får. (Om man utgår från att ingetdera av de två ser ut som elefantmannen 2.0) Groteskt fula människor är nog lika stora förlorare i båda lägren..
Dock, så brukar män ha mer sammansvetsade kompisrelationer än vad kvinnor tenderar att ha.
Ofta innehållandes något gemensamt brinnande intresse, en hobbie eller liknande, eller så gillar man helt enkelt bara att hänga och dricka bärs eller nått..
Är då dessa också singlar, åtminstone några av dom.
Så kan ju det visa sig vara ett bra sätt, när det kommer till att ockupera sin tid och sina tankar på annat!
Är man en sån som väljer att pröva lyckan, i dejtingdjungeln..
Där har de unga, barnlösa singeltjejerna (18 - 30 - 35 ish) allt att vinna!
Det är dom som dikterar villkoren, det är dom som får de största utbudet och det är dom som bestämmer över vem som får ligga och vem som får gå hem och gråtrunka.
Jag skulle kunna tänka mig att t om. En utseendemässigt medioker tjej hade fått knulla fler och oftare än en snygg kille, om man utgår från att dom lägger ner samma tid, energi och engagemang på att ragga. Men, sen händer någonting!
Looks are fading...
Killar åldras generellt bättre än kvinnor, vissa män blir t om. Attraktivare när dom fått ett par år på nacken.
Kvinnorna faller offer för gravitationen..
Lägger du sen till 1-2 barn i den mixen så har vågskålen tippats, till killens favör!
En barnlös man i 30-40års åldern, har definitivt högre status på dejtingmarknaden än vad en singelmorsa mellan 25-28 har.
Mannen kan i det läget, med den "sofistikerade" aura eller utstrålning som åldern bär med sig, tillsammans med livserfarenheterna och de ekonomiska förutsättningarna, projicera stabilitet i massor!
Han befinner sig på en sådan plats i livet att han mycket väl kan komma till att upptäcka sig vara väldigt åtråvärd, bland de yngre såväl som de äldre kvinnorna..
Medans singelmamman, oavsett ålder, antal barn eller tidigare upplevd skönhet.
Bittert tvingas finna sig i att ta vad som erbjuds, medelst drömmandes om sin forna glans och vad som kunde blivit.
Så för att sammanfatta det.
Jag tror att yngre män, generellt sett har det svårare med att finnas sig i singellivet än unga barnlösa kvinnor.
Men singelmammor, unga som gamla.
Samt äldre barnlösa kvinnor, lider mer av singellivet än de äldre männen.
De äldre barnlösa männen, med hyffsad ekonomi ser jag som de stora vinnarna!