Längdskidsäsongen 2021/2022

Arenan ligger i Tschierv som enligt Google är 1660 möh

Dagens

Jag förstår hur du tänker men håller inte med.

I min definition av helhetsbedömning så kan det aldrig innehålla amerikansk uttagning. Kan tillägga att min definition av helhetsbedömning är en bedömning av hur åkaren kommer prestera på OS, alltså inte bara en bedömning av insatserna.

Att man gjort någon form av helhetsbedömning innan man bestämmer sig för amerikansk uttagning där man kommit fram till att det är jämnt nog för att välja amerikansk uttagning (om man nu valde det) är vi såklart överens om. Det är självklart.

Men där vi skiljer oss åt är att jag anser att det är omöjligt (tom teoretiskt omöjligt skulle jag vilja säga) att det är exakt lika (dött lopp) i en helhetsbedömning:

1. Det kommer alltid skilja på någon decimal så att säga. Tänker man sig att deras förväntade prestation på OS skulle betygsättas 0-100 så kanske en får 57,879 och den andra får 57,865. Nu sätter man såklart inte siffror på det men jag tror du förstår vad jag menar. Någon kommer leda om än med väldigt lite.

2. Det är teoretiskt omöjligt att göra en exakt helhetsbedömning. Olika personer kommer
till exempel bedöma på olika sätt beroende på vad man bedömer är viktigt. Och det finns oändligt med information att använda. Kan man inte skilja åkarna åt så kommer det därför gå att göra genom att göra en noggrannare helhetsbedömning. En helhetsbedömning är inte heller helt objektiv.

Därav så kommer någon leda i en helhetsbedömning innan den amerikanska uttagningen, om än med väldigt lite. Därav kan det aldrig vara exakt lika, det är där skillnaden är i våra resonemang. Den ledningen i helhetsbedömning bortser man ifrån när man väljer amerikansk uttagning.

Det är sen som jag skrev olika med en amerikansk uttagning så till vida att i amerikansk uttagning spelar endast placeringen roll. Säger man istället att man ska göra en helhetsbedömning så är det endast prestation som är av vikt, inte placering (och det behöver inte nödvändigtvis vara samma som har bäst placering som har bäst prestation).

Blir det sedan ungefär oavgjort (typ dåligt av båda) prestationsmässigt i den amerikanska uttagningen så kommer dessutom någon vinna den på placering ändå. Jag anser att hur liten skillnaden än var inför loppet nu så var den större än skillnaden i prestation i loppet. Placering i sig har ingen betydelse i en helhetsbedömning, men är naturligtvis en indikation på prestation.

Dessutom så bör man då titta på olika saker i prestationen på olika åkare om man ska göra helhetsbedömning. I det här fallet hade jag av Johanna i första hand velat se att hon visade fartresurser i fristil också (det gjorde hon inte vidare bra) och att hon visade uthållighet även i tävling på hög höjd (det lyckades hon inte heller visa då hon åkte ut redan i semi och därför inte gav sig själv möjlighet att visa det). Av Anna hade jag velat se att hon klarar att åka bra i alla heat inkl har kraft i final även på VC när det är hög fart i alla heat (det gjorde hon inte). Det här blev ett prov utan värde och skulle enligt mig ha obefintlig påverkan på en helhetsbedömning.

Men det sjukt vilka påhopp som görs på Dyvik i forumet. Det är inte hennes fel att Johanna inte visat tillräckligt i fristil-sprint i år.

Personligen tycker jag att man bör sänka poängen för andraplatser från 80 till 70 inom FIS-idrotterna, så att de som vinner flest tävlingar har större chans att vinna cuper trots några sämre resultat under säsongen. Med dagens poängfördelning ger åtta andraplatser lika många poäng som fyra vinster, samt fyra tredjeplatser.

Stina hade för övrigt vunnit sprintcupen 2016–17 med den alternativa poängfördelningen (100, 70, 60, 50, osv.), vilket såklart kan ha påverkat min åsikt i frågan.

Är väl mer relevant att ha ett poängsystem som baseras efter resultat. Vinner man en tävling med sträckans mått mätt i överklassningsstil så ska man belönas med större poängfördel än tvåan, och tvärtom.

Du är verkligen korkad.
Först skyller du på Per N att Frida skulle vara dålig på hög höjd för att i nästa kommentar hänvisa till Sundby och Johaug som säger att det krävs erfarenhet för att prestera på hög höjd + en del annan smörja som du skriver.

Du vet, tydligen, ingenting om vad som krävs för att bli en elitidrottare. Du skräpar bara ned i en annars intressant tråd med ditt svammel. Tror du själv på ditt svammel?

Själv snackar du mest skit vad jag sett?

Johanna är fan bland det finaste vi har. Skönt att se de där leendet. Hon blir nog att räkna med på lördag.

https://www.expressen.se/sport/langdskidor/brot-ihop-gick-och-la--mig-pa-badrumsgolvet/

Du får kalla det vad du vill.
Jag kommer inte med några hittepå-konspirationer iaf och blir trött på skribenter som verkar få energi av sådana kommentarer sida efter sida och skräpa ned en i övrigt intressant tråd.
Bara det.

Intressant att läsa dina tankar. Bra kvalitet rakt igenom. För min del är helhetsbedömning mer "vem förtjänar platsen mest".

Förstår din tanke att det inte kan vara exakt "dött lopp" på decimalen. Dock så håller jag inte med dig att det är av vikt då det är en subjektiv bedömning. Landslagledare1 kan ge åkare1 58,75 i "betyg" och åkare2 59,60 medan ledare2 kan ge 64,05 resp 62,80 i betyg. Medeltalet ger utslag som vi ser fast i verkliga livet så är det "dött lopp". Alltså i praktiken potentiellt läge för en "amerikansk uttagning" om så är fallet.

Sedan tror jag att tanken var en "vinning" angående förfarandet i Lenzer. Vem presterar bäst när det gäller.

Ja, en massa påhopp på Dyvik i trådarna. Säger jag trots att jag gillar Johanna bättre.

En helhetsbedömning bör väl - sett till namnet - kunna innehålla det mesta från A-Ö?

Kräver egentligen en egen tråd denna intressanta frågeställning.

Spontant gillar jag poängupplägget. Är väl ganska likt föregångaren 25-20-15-12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

Aamodt minns jag gynnades av massor av poäng i skiktet placeringar 4-8.