För och nackdelar med att skaffa barn? Värt med barn enligt er?

Vad tycker ni är föredelarna samt nackdelarna är med att skaffa barn?

Jag personligen är mellan 25-35 och bestämt mig att jag inte kommer att skaffa barn. P.g.a flera anledningar. Jag ser inget positivt i det. Bara negativt.

-Mycket ansvar
-Vill inte sprida mina kassa gener vidare
-Kostar pengar
-De ska alltid komma först och jag i andra hand
-Mindre egentid
-Kass värld vi lever i,allt är åt helvete
-Sömnlösa nätter
-Stressigt liv

Dessa kom jag på rak arm. Men vad finns det för positivt med barn? Jag kan inte komma på något alls. Någon som kan säga något positivt med att ha barn?

Någon här som var emot att ha barn men skaffa och ängra sig och gillar att ha barn?

Några erfarenheter?

Allt det negativa du radar upp stämmer i princip, men jag som har 3 st tycker likväl mina barn är fantastiska att ha i mitt liv.

Går inte att förklara, innan man fått egna fattar man inte grejen ändå, det gjorde inte jag heller innan. Var också emot, men ändrade mig när jag närmade mig 30.

Största fördelen är att du har något att sysselsätta dig med i typ 20 år. Det finns inte så mycket att göra utöver jobb när alla dina vänner skaffar familj. Sen om det är en bra anledning att skaffa barn är en helt annan fråga. Standard är att föröka sig, vad ska man annars göra med livet? Nöje? Allt blir tråkigt till slut. Ligga med främlingar är meningslöst och väldigt överskattat. Jaga karriär? Pengar? Även det är knappt givande i längden. Livet är ganska meningslöst, om du gör genetiska kopior av dig själv kan du åtminstone låtsas att du lever för ett högre syfte.

Wallah.. tror barn är bra, då har jag någon att ta ut min ilska på och skylla på mina brister..
Lättare att komma undan om det är ens egna.

Du har kommit så långt att du förstår varför du inte ska ha barn. Det är egentligen bara du som kan komma på de positiva sidorna.


Sociopath much?

I min åsikt är kärleken starkare till ens egna barn än till sin partner. Beroende på hur du uppfostrar dom och vad som händer längs vägen ofc…men om allting går okej så får du lojalitet och massa underbara minnen.

Ibland är jag trött på detta vuxna livet, jobb, räkningar och människor som spelar spel/psykologi. Men att vara runt barn så blir man påmind om hur livet kan och kanske bör vara. De lever i stunden och tänker bara kärlek och på ha kul. Tänk dig alla svek och lögner man har gått igenom som vuxen. Längs vägen har man tappat sin humor och världen gjort det svårare för en att le. Men barn vet inte hjärtkross, de vet inte att människor kan vara ormar. Världen har inte ”smutsat” ner dom. Älskar vara runt barn.

Litar fan mer på barn än på vuxna. Barn är det bästa. Behöver inte heller kosta massa pengar.

Utvecklande, du mognar och blir mer ansvarstagande.
Du blir mindre allvarsam och även om du inte har extremt mycket barnasinne kvar, så blir du faktiskt lite barn på nytt.
Om du inte skaffar barn tror jag din vardag blir same same monotont helt enkelt. Det är långt under en livstid.
Du blir mindre självisk,lär dig passa tider och göra uppoffringar. De som hela tiden relaterar till sig själv och sina behov blir trevligare umgås med efter de skaffat barn.
Nackdelar; Tja jag har haft tur och fått barn som det är jättestarkt band med för vi tänker och agerar lika i många situationer. Men vet av andra där banden är svagare. Dvs jättelugna föräldrar som inte gör något överilat och fått speedkulor till barn som hela tiden kräver stimulans. Eller precis tvärtom. Rushiga, energiska föräldrar som vill ha in barn i massa aktiviteter som sport och dylikt, där barnet hellre tar det lugnt. Så visst kan det skilja sig åt.
Sen tycker jag inte man ska vänta för länge. T ex få barn vid 40 eller senare. Du orkar inte alls lika mycket som vid dryga 30. +Större risk dina egna föräldrar dör innan barnet är gammalt nog minnas dem och de kanske inte alls orkar vara barnvakter, tycker det är kul. Det har jag sett flera äldre mor o barnföräldrar tyckt. Jämfört med t ex när syskon fått barn 10 år tidigare. Då var det kul o orken fanns där.
Måste tillstå att jag fick barn för 20 år sedan, skulle förmodligen inte vara lika intresserad skaffa barn idag pga hur Sverige blivit. Våld,svindyra bostäder, ingen nationell känsla, kaospolitiker m m.
Sveriges framtid känns helt enkelt inte lika ljus ut i dag som för 20 år sedan. Nu vet inte jag om jag skulle tänka lika utifall jag var ung o ville ha mitt första barn. Kanske skulle jag ändå bortse från det? Men det känns mer bekymmersamt ute i samhället i dag.

Efter att jag fick barn blev jag mycket mer rädd om mitt liv. T.ex. så började jag ha hjälm när jag cyklar. Jag vill hellre ha säkra än snygga bilar.

Att jag nu värdesätter mitt liv högre, betyder nog att jag är lyckligare nu.

Jag hade kunnat göra mer saker utan barn. Karriären hade nog kunnat gått bättre utan barn. Men det hade saknat mening. Mina barn är anledningen till att jag idag fortsätter kämpa. Jag gissar att jag skulle vara mer självdestruktiv om jag inte var förälder.

Även jag var som TS.
Skulle aldrig överge mitt fria liv med otaliga kvinnor.

Nu har jag två barn, sammanboende och lycklig.
visst är det hårt jobb, men livet har en mening.

Frågan verkar uppriktig men den har inget bra svar för jag känner ingen som listat för- och nackdelar med barn och som sedan använt det som beslutsunderlag till att skaffa barn. Enbart de som inte vill ha barn kanske gör så. Det har snarare att göra vilken nivå man befinner sig på.

Finns ju ett antal trådar om att skaffa barn.

Att det ska vara så svårt:

A) man vill få barn och skaffar barn
B) man vill inte få barn och får det ändå (pga <insert reason>
C) man vill inte få barn och skaffar inte barn
D) man vill få barn men lyckas inte få några
E) man har ingen aning om vad man vill, då chansar man på att skaffa eller inte skaffa och ser vad som händer.

Välj en