Utöver förtidspension, finns det något sätt att få hyran betald? Läs texten först

Träna regelbundet, sluta med kolhydrater tills du är på en låg fettprocent,

En ehandel skulle lätt ge dig 3-10 tusen i månaden,

Hej

Jag är en helt hopplös människa som har 35 år kvar till pension och är i en så hopplösa livssituation så det kommer aldrig lösa sig för mig. Jag passar ingenstans och kan inte fördjupa mig i någonting alls, jag är helt enkelt ett helt hopplöst fall och hade vi haft assisterat självmord hade jag inte tvekat.

Förtidspension verkar vara omöjligt att få numera, vad finns det för andra vägar där man kan få in 2700 kr varje månad från staten eller vad man vill kalla det så det räcker till måsten som hyra och mat så man får stämpla ut ordentligt en gång för alla, vilken "lyx" att en gång för alla lösa det så man slipper år efter år vara i min situation där man är utanför på alla sätt, ändå tvingas till att skriva sig in i arbetsförmedlingen och liknande som inte tillför något.

Snälla hjälp, depressionen efter alla år håller på att äta upp mig, vad finns det för statliga väger som kan uppfylla samma funktion som förtidspension?

Det är väl bara personer under 29 år, barnfamiljer, pensionärer och folk med sjukersättning (förtidspension) som kan få bostadsbidrag/bostadstillägg?

Träna utan kolhydrater är idioti och helt bortkastat...

Hej

Jag är en helt hopplös människa som har 35 år kvar till pension och är i en så hopplösa livssituation så det kommer aldrig lösa sig för mig. Jag passar ingenstans och kan inte fördjupa mig i någonting alls, jag är helt enkelt ett helt hopplöst fall och hade vi haft assisterat självmord hade jag inte tvekat.

Förtidspension verkar vara omöjligt att få numera, vad finns det för andra vägar där man kan få in 2700 kr varje månad från staten eller vad man vill kalla det så det räcker till måsten som hyra och mat så man får stämpla ut ordentligt en gång för alla, vilken "lyx" att en gång för alla lösa det så man slipper år efter år vara i min situation där man är utanför på alla sätt, ändå tvingas till att skriva sig in i arbetsförmedlingen och liknande som inte tillför något.

Snälla hjälp, depressionen efter alla år håller på att äta upp mig, vad finns det för statliga väger som kan uppfylla samma funktion som förtidspension?

Hej

Jag är en helt hopplös människa som har 35 år kvar till pension och är i en så hopplösa livssituation så det kommer aldrig lösa sig för mig. Jag passar ingenstans och kan inte fördjupa mig i någonting alls, jag är helt enkelt ett helt hopplöst fall och hade vi haft assisterat självmord hade jag inte tvekat.

Förtidspension verkar vara omöjligt att få numera, vad finns det för andra vägar där man kan få in 2700 kr varje månad från staten eller vad man vill kalla det så det räcker till måsten som hyra och mat så man får stämpla ut ordentligt en gång för alla, vilken "lyx" att en gång för alla lösa det så man slipper år efter år vara i min situation där man är utanför på alla sätt, ändå tvingas till att skriva sig in i arbetsförmedlingen och liknande som inte tillför något.

Snälla hjälp, depressionen efter alla år håller på att äta upp mig, vad finns det för statliga väger som kan uppfylla samma funktion som förtidspension?

Jag klarar inte sociala spel, klarar inte körkort, klarar inte utbildningar. Passar helt enkelt inte in i samhället på något sätt. Den sociala biten är lättare då man inte är beroende på samma sätt så där har jag gett upp att någonsin få familj och vänner men den ekonomiska biten är mycket svårare att göra sig oberoende av hyran måste betalas och maten måste ätas. Hade jag på bekostnad av livskvaliteten kunnat hoppa över ekonomin som jag gjort med familj och vänskap så hade jag naturligtvis inte tvekat. Man måste vara jag för att förstå hur utesluten jag från livets alla delar hur mycket jag än försöker.

Man måste vara i min sits för att veta att ingenting hjälper. Jag har haft 4 jobb och alla har slutat med sparken. Den första och längsta klarade jag mig på ca 3 år, de senaste tre ca 3 månader var. På jobbet hamnar jag i situationer där jag kan ha hur rätt som helst, men det blir ändå jag som får gå etc. Mina fasta utgifter är ca 2 300, resten får räcka till mat och liknande då jag som sagt gett upp livskvalitet. Livskvalitet numera för mig är att få slut på depressionen och det blir bäst och egentligen enda lösningen att stämpla ut på riktigt och slippa vara helt utanför och ändå intvingad i samhället.

Orkar verkligen inge mer, varför har vi inte assisterat självmord i det här demokratiska landet? Är mina typers liv värdefulla bara för att medieföretagen måste tjäna pengar eller vad handlar detta värde om? Snälla hjälp mig, vad ska såna som jag göra?

Det finns ingen hopplös situation. Din situation beror förmodligen bara på en kemisk obalans i hjärnan som gör att du har överdrivna tankar om hopplöshet..