Adjektiv-shaming, en försvarsvägg mot kritik

Det spelar ingen roll hur snyggt eller hur finkänsligt du levererar vissa åsikter, du kommer förbli stigmatiserad så fort det är en kontroversiell åsikt.
Det är lite det som är poängen med fat-shaming och slut-shaming.

Men alltså - jag har lärt mig den hårda vägen att inte leverera sanningar och lösningar som inte efterfrågas...?

Det finns ett talesätt att det är alltid lättare att uppfostra andras barn än egnas. Och lite så är det.

Du vet inte vad den andra gjort för att komma tillrätta med sina problem. Du vet egentligen ingenting utöver dina egna förutfattade meningar. Det behöver inte handla om ett matmissbruk. Det kan vara oupptäckt struma. Medicinering. etc etc. Och det kan också vara så att personen inte ännu kommit till insikt så pass att råd är till hjälp. Kanske stjälper det istället personen.

Jag försöker alltid att tänka att alla äger sina egna problem och har också ansvar för att lösa dem. Måhända kan de behöva råd och hjälp, eller stöd. Om någon frågar mig vad jag tycker eller anser när det är just saker som kan upplevas känsligt (fat shaming, slut shaming etc) så brukar jag fråga: Är du säker på att du vill höra hur jag tänker kring det här...? Om de svarar ja så säger jag ärligt och rakt utan att lägga in en massa värderingar i det jag säger. Och frågar efter antingen: vad tänker du när jag säger så? Hur landar det hos dig? Och så stannar jag kvar. Oavsett vilken reaktion som kommer efteråt.

Jag har haft väldigt nära vänner som haft allvarliga självskadebeteende. Kanske levt utmanande sexuellt. Gjort sig själv djävligt illa. När de kommer till den punkten att de ber om råd och ber mig om hjälp så är jag ärlig. Det är av godo att vara ärlig men för den sakens skull behöver du inte vara elak eller trycka in ngt hårdare. Och när det kommer en reaktion så stannar du kvar och hanterar det. Du gör klart för personen att du inte kommer att lämna henne eller honom.

Medans jag vill ta bort "shaming" helt och hållet. Hjälper inte ett dugg, tvärtom. Att överföra skam och skuld på en människa är det värsta man kan göra. Speciellt om man vill hjälpa denne. Skuld och skam överskuggar alla de andra grundkänslorna och är väldigt svårt att bearbeta. Då ska människan inte bara bearbeta mönster från barndomen som ledde till vissa beteenden som vuxen utan även bearbeta tung skuld och skam också. Vad har jag för nytta av att andra mår ännu sämre? Om jag inte är störd själv och mår bättre av att få andra att må lika dåligt som mig själv. Fast ja, det finns många sådana. Narcissister och liknande.

Skillnaden är att allting man säger som betraktas negativt är en förnedring i deras ögon. Ett kritiskt uttal om något är inte alltid p.g.a. att personen är en "narcissist" eller ond människa.
Någon som kritiserar Islam behöver inte vara islamofob för det, någon som kritiserar lössläppthet hatar inte nödvändigtvis slampor.

Islam får man kritisera hur mycket man vill, precis som med andra religioner, ideologier, osv.

Övervikt/överätning/hetsätning osv är svårare att kritisera eftersom man inte vet vad som ligger i grunden om man inte känner personen ifråga.

Någon som ligger runt ovettigt mycket kan också lida av någon psykisk åkomma/sexmissbruk med mera.

Som sagt, det handlar mycket om taktkänsla och inkänning. Vissa människor har det, andra inte.

Islam får man kritisera hur mycket man vill, precis som med andra religioner, ideologier, osv.

Övervikt/överätning/hetsätning osv är svårare att kritisera eftersom man inte vet vad som ligger i grunden om man inte känner personen ifråga.

Någon som ligger runt ovettigt mycket kan också lida av någon psykisk åkomma/sexmissbruk med mera.

Som sagt, det handlar mycket om taktkänsla och inkänning. Vissa människor har det, andra inte.

En del är bara män och får i princip skulden för allt som har eller kan drabba kvinnor.
Det är helt ointressant om det drabbar män mer.

Har du sovit de senaste decennierna?
Du kan inte kritisera Islam eller Judendom för då är du antingen islamofob eller antisemit, eller deras favoritord "rasist"(vilket förövrigt är helt fel benämning, men allt är rasistiskt nuförtiden).

TS har rätt. Alltid svårt att leva i en bubbla. Det som gör ont är givetvis inte vad folk säger eller hur de säger det. Det som gör ont är när en gnutta sanning råkar förstöra bubblan, och då ska det naturligtvis gnällas, klagas, och skyllas på andra.
Nej, gnällfiorna i tråden borde sluta knulla runt och kanske gå ner en 10-20 kilon istället för att försöka skylla sina problem på andra. En spade är en spade och det är inte fel på den som säger spade.

Förstår inte vad du menar.

Så klart.
Om narrativet du lever efter går ut på att kvinnor är offer och männen är förövarna, kan du ju aldrig se om männen drabbas mycket mer av t.ex. våldet.
Det blir som "det handlar ju inte ens om män"-error. Ett "index out of bounds error" på java-språk.

Detsamma får du när du tittar på all sexuell upplysning i Sverige. Särskilt den som ska vara lite käckt sexpositiv.
Ta till exempel RSFUs råd och tips till mellanstadiebarn om hur analsex är könsneutralt och hur flera av bilderna hade sk. interrasiellt sex.

Minns du när man bejakade vit manlig sexpositivism i de här kampanjerna senast?
Det handlar alltid om kvinnor, svarta, hbtq, funktionsvarierade, tjocka osv.
Aldrig om vita mäns sexuella behov.

För den är något vita män ska skämmas för.
Att ens titta åt en kvinna eller försöka få av dem kläderna, kan få produktioner som Paradise Hotel att stänga och månader senare polisanmäla ett fingerpull.

Som är bland det minst sexuella som hänt i huset skulle jag tro.
Hela programidén är ju annars att klumpa ihop en massa unga bimbos och skicka in sprit och se vad som händer.

Nu låtsas man vara förvånad och förskräckt när en av deltagarna eller två inte gillade närmanden från en specifik deltagare.