Jag vill må bättre.

Lagom, med andra ord. Visst var jag självcentrerad. Men betydligt mer idag. När jag befinner mig i nuet mår jag som bäst. Men allt för ofta är jag i det förflutna, och mest i framtiden. Hur gör man? Mediterar en hel del, är fysisk aktiv och försöker kritisera mina negativa tankar och komma med mer positiva perspektiv. Tack för svar.

Har du testat med träning o meditation?
Det är också som någon skriver att du ska fokusera på dem andra , inte dig själv!

Köp nya kläder och ändra stil det kan hjälpa dig tillfälligt

Ja! Och visst är det effektivt. Jag tränar successivt upp min förmåga att träna igen hälsosamt. Gymmade 5 dagar i veckan tidigare, löpning 2. Nu gäller det att hitta en hälsosam balans. Springer inte eller gymmar längre för utseende, utan för mitt psykiska mående. Meditation har varit och är hittils det som har gett mig mest. Så mediterar dagligen. Vill så gärna lägga fokuset utåt, men det är allt för ofta inåt. Har du tips på hur jag vänder på det?

Tack för svar.

Droger är väl grundtipset.

Kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem. Självkänslan efter ett drogmissbruk är kanske inte direkt det jag söker.

Hej. Jag är en man, ung vuxen.

Lider av social fobi, utmattning, ångest och låg självkänsla. Mycket stress inför framtiden då jag har en aktiv långdragen utmattning. Jag oroar mig alltså för hur jag ska klara av att jobba heltid framöver, försörja en familj, orka vara social, våga vara social, utan att folk ska se att jag är livrädd för sociala sammanhang. Eller, mer att bli avslöjad. Att folk ska se att jag skakar i ansiktet, att jag bryter på rösten, talar för tyst etc. Mycket ångest. Jag går och grubblar på det värsta som kan hända etc. Så jag är medveten om att jag målar fan på väggen. Har mått riktigt dåligt men var då inte tillräckligt stark för att orka ta tag i mina problem. Och de negativa har blivit mitt nya normala när jag tidigare var positiv oavsett motgång.

Har även sjuka sömnproblem, 100% kopplade till min ångest, stress och mitt grubblande.

Jag behöver således era bästa tips. Hur utmanar jag min sociala fobi bäst? Eftersom jag har dålig självkänsla pratar jag ofta fort, och försöker avsluta konversationen så fort som möjligt. Slickar röv, i brist på självkänsla, står inte upp för mig själv. Prioriterar andra framför mig själv för att jag helt enkelt värderar de högre än mig själv. Får hög puls, andas ytligt.

Jag ser väldigt bra ut, har aldrig haft problem att träffa eller prata med tjejer tidigare. Var populär under gymnasiet tills jag blev sjuk och gick helt inkognito. Hade ett enormt självförtroende och stark självkänsla, har haft det hela mitt liv, tills jag blev sjuk dvs. Ryggen rak, talade tydligt, långsamt och klart. Tog plats.

Och den sociala ångesten, grubblandet, stressen, tar så mycket mer energi jag hade kunnat använda till något mycket bättre - typ att - bli bra igen. Så, jag anser inte att jag är ett offer, jag förväntar inte att någon annan ska fixa mig, förutom jag själv. Men tips, tas tacksamt emot.

Tips på exponeringsövningar?
ex: skaka på bussen självmant